Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Dagens middag:

20091008867

Mamma och syster stannade på middag ochjag fixade en varm kyckling och quinoa sallad. Jag älskat matiga sallader och de får gärna var avarma. Bara genom att koka quinoa i lite hönsbuljong för att få smak och sedan ha i den direkt i salladen, så salalden bli ljummen, gör den så mycket godare. Samma med kycklingen. Först lite marinad av soya och kryddor. Sen steka och sen i med allt i salladen. Mums!

Mamma gjorde en currysås till och jag ha aldrig sett någon göra en currysås så krångligt! Haha, hon använde olja, curry, alla möjliga andra kryddor, fraiche, vatten, ägg och jag vet inte vad. Till slut blev den jättegod men hon beklagade sig en hel del över sin sås.
Till det had evi lite keso och pesto också.

Dock så kom vi till ett lite överätarproblem unde rmiddagen. Av någon anledning så triggas mitt ätande väldigt mycket av att antingen vara hemma hos min mamma eller genom att äta med henne och min syster. De gamla vanorna komemr smygande tillbaka. och när mamma ställde fram brie osten och keen hon köpt till, som efterrätt, så var det flera av mina “sunda nycklar” som inte efterföljdes. Det är helt okej att jag åt för mycket, att jag ignorerade mättnadskänslan och att jag inte slutade fastän jag sa åt mig själv. Sånt händer. Men det är inte så roligt. Jag måste träna mer på att fortsätta hålla mina nya vanor, även med personer som triggar ätande. Varför triggar just dem mitt ätande?

Min mamma har nog alltid handlat mycket om mat. Mat för att mysa, för att trösta, för att fira osv. Det skaa var gott och mycket. Min mamma skyl är alltid full! Det är ingen tillfällighet att mamma har två frysar, en sval och en kyl, hemma och att hennes kök är enormt.

Med min syster har det alltid funnits någon sorts tävlan kring mat. Vem som får den största biten, vem som tar det sista, vem som får ditten och datten. Det sitter lite kvar, man måste skynda sig att äta upp, man måste se till att den andra inte får mer (millimeter-rättvisa)om det finns olika portioner upplagda så måste man skynda sig att ta den största osv.

Det jag måste fundera på är; hur bryter jag de vanorna/känslorna?

Kanelbullens dag.

20091004836

Idag blev det frukost deluxe. En vän ringde och väckte oss, han var i stan och tänkte komma förbi och hälsa på. Med sig hade han kanelbullar, för att fira kanelbullens dag.
Så min frukost bestod som vanligt av kesella med bär och müsli och ett ägg. Till det, dagen till ära, serverades det en saftig kanelbulle.
Jag är lite nervös inför morgondagens vägning med godis på fredagskvällen, pizza på lördagen och kanelbulle på söndagen. Hade jag kunnat sticka ut och springa nu så hade jag gjort det, för att rensa kroppen lite, men foten gör ont.
Dessutom stänger gymmet tidigt (edit: Sats Odenplan har öppet till tio, case closed!) och simhallen också, så om jag vill träna måste jag göra det nu, men nu ska vi ut och kolla på kök. Herregud vad vuxet.

Jag lever och jag har syndat..

Åh vad synd det är om mig idag.

Igår mådde jag riktigt riktigt dåligt.
Jag sov och sov och fick äta en ipren för att kunna agera som människa.
Kvällen slutade på bio och med en stor popcorn.
Va?
Hur gick det till?
Hur kunde jag gå från att ligga sjuk i min säng och ha ont överallt i hela kroppen till att sitta i en biosalong och trycka i mig popcorn?
Jag vet inte riktigt, men det var som om min mage hade ett svart hål i sig som inte gick att fylla.

Så, nu slår vi mig på fingrarna en gång, lämnar det och försöker fokusera framåt istället.

Ibland blir det lite mindre nyttigt.

IMG_0002

Vilodagar har en förmåga att bli dagar då jag har cravings för saker som inte kanske direkt skulle klassas som “nyttiga”. Men allt har ju sina dagar och idag har det kalasats.

Först startades det med en Ikki Zen på Ikki Bar i Kungshallen. Tre bitar sushi, Yakiniku och den största boven i dramat: tempura. Friterad räka, friterade grönsaker och friterad lax. men det var värt all svett som jag har svettats ut och som jag nu “åt upp” igen.IMG_0007

Jag skulle möta upp en vän och se en film, vi såg brustna Omfamningar som var oerhört bra, se den! Till det så köpte jag lite godis. Det blev dock lite mer än vad jag hade tänkt från början, lite knappt 2 hekto och på slutet borde jag slutat äta och lagt ifrån mig påsen. Men jag “glömde”, åt upp nästan allt och fick ont i magen och en äcklig känsla i munnen efetråt. Ibland straffar synden sig själv.

Note to self: 1 hekto godis är vad min mage klarar. 1 hekto är vad mitt huvud pallar. 1 hekto är tillräckligt för att göra smaklökarna nöjda. 2 hekto är för mycket.

Å andra sidan, att överleva mensen med bara 2 hekto godis och lite Tempura är helt okej. Sen får vi se vad vågen säger på måndag. Dne kanske inte tycker att det är “helt okej”.

Kvällen som slutade med kanelbullar och tårta..

Igår, när jag hade spenderat fyra timmar i stallet så var det födelsedagsfest på söder som kallade.

Och den toppades lite fint med två stora kanelbullar och en bit marängtårta.

Ganska direkt slogs två sidor med varandra i mitt huvud.
Den ena som genast ville ge mig ångest. Få mig att känna att jag hade misslyckats, förstört allt med “förbjudna saker”.
Lyssnar man på den sidan så har den en hel del på fötterna. Den pratar om total “lydnad” till sin “diet”, den pratar om att lyckas och att misslyckas. Den delar upp livet i svart och vitt och förespråkar en vit livsstil då man ska ge upp allt som är “dåligt”. Och vad som är dåligt finns väldigt tydligt uppspaltat.
Med andra ord. Aldrig några bullar, aldrig någon tårta, aldrig något godis.
Det ger förmdligen väldigt snabba resultat och är mer raka vägen till målet.

Lyssnar man på den andra sidan, så är attityden betydligt mer avslappnad.
“Två kanelbullar och en bit tårta, so what?”
Ska du ändra din livsstil så ska du göra det för gott, vad är det för liv om man inte kan äta någon bulle och tårta då och då?
Om man ska leva utefter en svart/vit livsstil, så kommer man många gånger “misslyckas” för jag kan iaf inte tänka mig ett liv i 50 år till, då jag aldrig ska få äta en bulle, ta en tårtbit, äta bearnaise till en köttbit eller äta godis til bion.
Om man ska gå omkring och känna att man har misslyckats varje gång man äter något sådant, hur kommer det påverka bilden man har av sig själv? Bilden man har av sitt resultat?
Jo, man kommer hela tiden känna att man aldrig får vara helt nöjd. Man kan inte äta sin glass utan dåligt samvete och ångest efteråt.
Någon sa någon gång

“Det är inte vad du äter mellan jul och nyår som avgör vilken form du är i, utan vad du äter mellan nyår och jul”

Det är lite så den andra sidan tänker. Man äter och tränar och är jävligt duktig, då lämnar man också plats för att kunna äta en bulle, en pizza eller lite godis när man väl känner för det.

När jag lyssnar på båda dessa sidor i mitt hvud så inser jag ändå ganska snabbt vilken filosofi jag vill leva mitt liv utefter. Inte efetr misslyckanden och ångest, utan med möjligheter. Balans.

Så nej, jag har ingen ångest över att jag åt två bullar och en tårtbit igår. Det var gott!

Traningspass nr 2 i Polen

Har kommer annu ett litet livstecken fran mig i Polen.
Imorgon flyger vi hem och jag langtar faktiskt tillbaka till Stockholm. Vara dagar har har varit trevliga, men det har mest berott pa sallskapet och kanske inte sa mycket pa platsen vi befinner oss pa. Naja, jag ska inte gnalla, vi har som sagt haft det trevligt!

Nar jag komme rhem ska ni fa lite mer utforlig beskrivning av vad vi har gjort och lite mat/rorelse bekannelser, men just nu tankte jag bara skriva lite snabbt sa lange datorn vill samarbeta med mig och beratta att jag har varit duktig och tranat en gang till har i Polen!

Jag laste om attd te skulel finnas ett schysst gym nagon kilometer fran vart Hostel, sa jag gick dit, iford hurtiga klader och var redo pa att svettas.

Sagt och gjort.
Gymmet var over all forvantan, riktigt frascht och modernt.
Jag cyklade en halvtimme, korde crosstrainer i 40 minuter och avslutade med lite crunches pa balansboll. Ett svettigt och bra pass.

Jag kanne rmig avaldigt osake rinfor vagningen pa mandag. Vi har atit god mat och inte alltid de minsta portionerna..
Dessutom har jag fatt i mig bade popcorn, sota alkoholfria drinkar samt nagra godisbitar en dag.
Som sagt, vi far se pa mandag. Dte skulle bara kannas himla trist med ett plus i statistiken.
Men, jag sk ain tg ska inte ta ut nagon, varken seger eller forlust i forskott. Vad som hander pa mandag hander.
Nu ska jag ta en tidig kvall och bara vara lite.
Imorgon aterkommer jag pa heltid igen.

Kvällen som inte direkt gick i nyttighetens tecken. (Oups..)

Okej.

Det var det här med att “unna sig” efter att man presterat. Det kan sluta helt åt helvete.

Vi bestämde att vi skulle gå på bio, men först  äta middag.
Syrran och hennes kille satt redan inne på Ikki, en japanskt restaurang och skulle äta Ikki Zen.
Vilket innehåller tre bitar sushi, yakiniki och tempura. Jag beställde en sådan också och visst var det fantastiskt gott, men redan där insåg jag att det inte direkt var något nyttigt, hur onyttigt det är vet jag inte, men tempura är friterat.

Till bion, vi såg Tarantinos Inglorious Basterds (vilken jag verkligen kan rekommendera), så ville jag ha lite godis. Jag ville inte ens dividera om det hela med mig själv. Jag resonerade som så att ibland måste det vara okej att äta godis och när skulle det vara mer okej än när man har avverkat en mil och dryga 1000 extra kalorier? Det blev knappt 150 gram lösviksgodis och jag vet inte riktigt hur mycket det egentligen är, men nu sitter jag här hemma och känner det som om min mage håller på och ska spricka.

Dagen före vägning!
Vilken nybörjarmiss.

Vi får väl se vad vågen säger om det hela imorgon.