Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

I did it!

Ja, efter gårdagens ridtur, eller vad det nu ska kallas, på Fluga, längtade jag inte direkt upp på hästryggen idag. (Eggerts “peptalk”, där han berättade att hans svägerska ramlat av en gång och brutit nacken, blivit förlamad i hela kroppen och dött ett år senare, gjorde inte direkt saken bättre. Blev dock väldigt “peppad” att inte ramla av. Någonsin. Igen.)

Men, jag hade bestämt mig och då var det bara att göra. Jag “värmde upp” på Snúdur, som dagen till ära inte alls var så lugn och stabil som han brukar. Kanske var det jag som smittade av mig. Sen var det dags. Jag tog god tid på mig med att hålla på med Fluga från marken när jag gjorde iordning henne. Eggert hade sagt att jag bara skulle rida i inhängnaden idag och det passade mig perfekt. Jag var nog räddare/nervösare än jag ville medge och jag fick kämpa med mig själv för att få min kropp, min andning och min röst att verka lugn och avslappnad. När jag tyckte att Fluga var någotsånär lugn (dvs, inte flög iväg så fort jag rörde på en arm..) så var det dags att sitta upp.

Åh, vilka nerver. Jag är i vanliga fall ganska orädd, men när jag väl blir rädd, är jag inte så kaxig utan snarare lite feg. Det är sällan jag gör saker jag är rädd för. Det tänkte jag på när jag satt upp på Fluga, hur jäkla svårt det är att vara modig när man är rädd.. och hur jäkla ledsamt det kändes att känna sig rädd för att jag skulle rida.

Men så satt jag där och det gick helt strålande. Fluga var givetvis stressad och spänd, framförallt i början, men jag lyckades med att få henne att slappna av och jag fick henne att skritta på långa tyglar. Jag vågade släppa ut tyglarna och låta henne få dem. Det kändes så himla bra och även om jag “bara” skrittade runt på en ridvolt, så var det en vinst. Jag skrittade ganska länge och Fluga frustade avslappnat och jag vågade andas. Det var skönt att sitta av och inte vara skakig i benen och inte ha en tokuppstressad häst bredvid mig. Hon är verkligen en utmaning den här hästen men idag återfick jag lite självförtroende. Jag kommer klara det.

 

  • Första steget i rätt riktning, grymt jobbat!

    Jag rider ett hetsmonster nu… Men en fd kallblodstravare. Han har så bråttom hela tiden. Men nu jobbar vi från marken mycket så jag hoppas på bättring!

    Annoula

    November 19, 2011

  • […] är utan tvekan värt det. ( Tidigare inlägg jag skrivit om Fluga: Ta sig vatten över huvudet?, I did it! och Status Fluga […]

Leave a comment  

name

email

website

Submit comment