Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Archive for October 16th, 2010

Besatt av mat.

Åh, jag känner mig så frustrerad. Nu börjar jag känna mig “som vanligt” igen och då börjar hjärnan tänka på sånt som den inte varken har brytt sig om eller orkar tänka på. Hjärnan är oerhört duktig på att prioritera, att fokusera på vad som är viktigt just nu.

I veckan handlade det krasst om att överleva. Hjärnan tänkte inte många knop utöver att bli frisk, få i sig näring, få ordning på magen, bli bättre, klara av att sova en hel natt, klara av att behålla någon vätska, få i sig vätska, klara av smärtan och bara bara överleva.

Nu när hjärnan kan släppa överlevnadstankarna börjar hjärnan se på den senaste veckan utifrån helt andra, krassa perspektiv. Då rinner tacksamheten för att känna mig bättre, sakta undan (den var inte här så länge, man glömmer snabbt..jäkla skithjärna.) och jag började titta närmare på mig själv och min “prestation” den här veckan. Vadå prestation? Ja, det undrar jag också. Jag klev ur sjuksängen och in i prestationskraven.

Jag går inte ner i vikt av att äta ingenting. Inte i det långa loppet tydligen. Jag blev dock smal som tusan (när min mage inte antog biafraform) de dagar då jag inte åt någonting. Men det här med att äta ingenting har resulterat i ett extremt sug/behov/besatthet kring mat och allt som går att stoppa i munnen. Jag är inte så hungrig, men jag är konstant sugen. Det är som om huvudet och kroppen är livrädda för att ha legat på kraftigt minus ett tag att det måste överkonsumeras kalorier så till den milda grad att jag kommer se ut som en michelingubbe efter den här matförgitningen. Jag äter och äter och äter, känns det som, och kan inte riktigt stoppa det. Jag får ännu ett “bevis” för att svältdiet, inte är min grej.

Jag blir så frustrerad just nu över de här blandade tankarna i mitt huvud. Jag vill vara glad för att jag mår bättre, inte oroa mig över den extra matbesattheten som jag klivit in i. Det blir bättre imorgon. Nu sover vi.

/www.villstoppanågotimunnen.nu