Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Archive for December 7th, 2009

Kvällens vegetariska middag:

Väldigt gott!

Spöklik löpning på mörk kyrkogård.

Det är ingen sensationsrubrik, utan precis så var min försiktiga “prova-foten” löpning idag.
När man är i et främande land och dte är helt becksvart ute, så är det inte så lätt att veta var man är på väg.
Jag har dock ett ganska bra lokalsinne, jag sprang ner till havet och sprng utefter det en bit och sedan kom den, grinden. En vanlig järngrind och jag borde förmodligen funderat två gånger innan jag passerade den och fortsatte in.

Jag välkomnades av ett kompakt mörker mellan två höga häckar och fortsatte, om än en aning tveksamt vidare på den smala stengången. Över en liten bro och sen kom dem, gravarna. Överallt en massa gravar, vissa med  tända gravljus. Ungefär i samma ögonbick tog stigen abrupt slut och en ny ledde neråt, längs med trappor och utmed vattnet. När jag trodde att jag var på väg ut/tillbaka så mötte jag bara på en ny häck eller en mur. Jovars, det gäller ju att hålla pulsen uppe. Lite spänning i livet är ju aldrig fel.

När jag äntligen kom ut, såg jag till att springa i sammanlagt 30 minuter och gå hem resten.

Löpning:
Tid: 30 min
Maxpuls: 168
Snittpuls: 153
Kaloriförbrukning: 332

Promenad:
Tid: 30 min
Maxpuls: 165
Snittpuls: 127
Kaloriförbrukning: 234

Det var skönt att komma ut och röra på sig, man sitter väldigt mycket här, väntar. Men dte bästa av allt var att foten redan känns så pass bra att jag vågar springa (långsamt) på den. Nu ska jag vara försiktig med distanserna.

Ute i vildmarken kan allting hända..

Vi hade en fantastisk vildmarksfest. Jag är lyckligt lottad med så många fina vänner, det slår mig gång på gång. Vi var väl kanske 10-15 stycken, i vildmarkskläder, rustade för en “hård natt”. De flesta hade blivit tilldelade någon form av ansvarsområde och jag var, förutom värdinna, köttansvarig.

Min pappa byggde en jaktkoja in the middle of nowhere för tio år sedan kanske. En fin timmrad stuga med en kamin. Ingen el. Förut så stod den med utsikt över ett hygge, men nu är det mest skog runtomkring.

I vildmarken måste man både vara klädd för vildmark och se ut som om man är redo för vildmark. Jag tycker att jag lyckades riktigt bra.

Hemlighuset.

Jaktstugan med tarpen utspänd över matplatsen.

Den som var ansvarig för förrätten lyckades mycket bra. Toast skagen = en klassiker.

Jag höll i grillandet. Entrecôte så klart.

Huvudrätten i sin helhet, potatisgratäng, entrecôte, tzatsiki och sallad.

Sen spårade det mesta ur och var det inte så att vissa blev för berusade, så drabbade den stora lägerelds-sången dem. Vi satt och sjöng vackra sånger hela natten. Tror vi skrämde många älgar och andra vilda djur på flykt.. Det var dock en väldigt lyckad tillställning.

Fin fredagsmiddag.

Jag hade ansvaret för fredagsmiddagen och tänkte att då ska vi slå till på stort med trerätters, det blev väldigt lyckat. Jag kan verkligen rekommendera menyn.

Till förrätt blev det röd/svart rom med gräddfil och rödlö samt två smör och vitlöksstekta pilgrimsmusslor. Fantastiskt.

Till huvudrätt njöt vi utav lax och kycklingsspett med quinoasallad och tzatsiki.

Kycklinspett blir som godast om kycklingen får ligga i marinad någon timme innan och sedan steks lagom länge, de får inte blir torra. Laxspetten kryddade jag bara med salt och citronpeppar. De får inte heller bli torra.

Min portion, säger en hel del om hur stora tallrikar är idag, jag skulle fått plats med min mat på en förrättstallrik utan problem.

Efterrätt, ost och kex. Så gott. Lite för gott, det är så svårt att sluta då..

Tjockistankar.

Hela helgen har jag känt mig tjock. Inte bara tjock förresten, fet.

Det är så svårt när den neggiga sidan får övertag och styr alla tankar åt ett och sama håll. Saker som jag har märkt att jag förändrar när jag har mina tjocksidagar är att jag inte kan sätta på mig mina nya jeans. Alltså, jag tänker att jag inte kan, för “nu är jag ju tjock igen” och då går ju självklart inte jeansen på (konstigt nog sitter de lika bra på, när man väl sätter på sig dem, som de gjorde tidigare..). I tanken har jag gått tillbaka till en vikt på typ 120 kilo, över en natt. Jag vill inte ta några bilder på mig själv, för jag är ju fet igen. Jag sätter på mig löst passande kläder, gärna sådant jag använde när jag vägde mycket mer.

Varför jag har känt mig fet? Jo, för att den här helgen har varit utsvävande när det kommer till matintag. Vi pratar inte om någon extrem matorgie direkt, men lite mer av det goda, än dte brukat vara, så att säga. Vad jag måste inse är att jag inte är en sämre människa för att jag äter en god middag, jag måste sluta hänga me dhuvudet och vara ett offer. Det är bara så svårt, för jag har haft det här beteendet hela mitt liv och det är först de senare åren jag börjat ifrågasätta det.

Jag är övertygad om att man kan “tänka sig fet”, genom att låta sina tankar negga om sig själv, så utför man mer neggiga saker, äter sämre mat osv. Därav vikten av att bryta ett negativt tankemönster. Så det är det jag gör nu. Jämför gamla bilder med nya osv.

Vad gör ni när ni börjar tänka dåliga saker om er själva?