Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Besatt av mat.

Åh, jag känner mig så frustrerad. Nu börjar jag känna mig “som vanligt” igen och då börjar hjärnan tänka på sånt som den inte varken har brytt sig om eller orkar tänka på. Hjärnan är oerhört duktig på att prioritera, att fokusera på vad som är viktigt just nu.

I veckan handlade det krasst om att överleva. Hjärnan tänkte inte många knop utöver att bli frisk, få i sig näring, få ordning på magen, bli bättre, klara av att sova en hel natt, klara av att behålla någon vätska, få i sig vätska, klara av smärtan och bara bara överleva.

Nu när hjärnan kan släppa överlevnadstankarna börjar hjärnan se på den senaste veckan utifrån helt andra, krassa perspektiv. Då rinner tacksamheten för att känna mig bättre, sakta undan (den var inte här så länge, man glömmer snabbt..jäkla skithjärna.) och jag började titta närmare på mig själv och min “prestation” den här veckan. Vadå prestation? Ja, det undrar jag också. Jag klev ur sjuksängen och in i prestationskraven.

Jag går inte ner i vikt av att äta ingenting. Inte i det långa loppet tydligen. Jag blev dock smal som tusan (när min mage inte antog biafraform) de dagar då jag inte åt någonting. Men det här med att äta ingenting har resulterat i ett extremt sug/behov/besatthet kring mat och allt som går att stoppa i munnen. Jag är inte så hungrig, men jag är konstant sugen. Det är som om huvudet och kroppen är livrädda för att ha legat på kraftigt minus ett tag att det måste överkonsumeras kalorier så till den milda grad att jag kommer se ut som en michelingubbe efter den här matförgitningen. Jag äter och äter och äter, känns det som, och kan inte riktigt stoppa det. Jag får ännu ett “bevis” för att svältdiet, inte är min grej.

Jag blir så frustrerad just nu över de här blandade tankarna i mitt huvud. Jag vill vara glad för att jag mår bättre, inte oroa mig över den extra matbesattheten som jag klivit in i. Det blir bättre imorgon. Nu sover vi.

/www.villstoppanågotimunnen.nu

  • Kan man inte i ett sånt här läge försöka att deala med sig själv. Tillåt dig någonting som du kanske inte hade tillåtit dig i normala fall, men sätt en gräns sen. Typ jag får äta den saken, men inte den. Och se till att äta lite extra stora portioner av den nyttiga och bra maten. Fast äh, vad fan vet jag? Njut av att vara frisk igen så rättar suget till sig efter hand.

    Sofia

    October 16, 2010

  • Testa att köra armhävningar när du känner det där suget. Varje gång det kommer krypande så är det bara ner på golvet och kör så många du orkar. Efteråt är förhoppningsvis suget borta tillräckligt länge för att börja tänka på annat.

    John

    October 16, 2010

  • jag kan inte ge dig några svar eller tips. men mitt i allt det sockerbittra så älskar jag din humor på slutet. kram till dig!

    Träningsglädje

    October 16, 2010

  • jag känner igen mig, har haft exakt en såndär vecka jag med. Sugen på allt och hela tiden ! Då har jag delat ett par äpplen och ätit, sött men nyttigt liksom :) Gärna att man äter med en gaffel, känns lite roligare och bättre :)
    Alla fall är jag sugen att anmäla mig till November utmaningen! Dock, kommer min 6-veckors utmaning krocka med November utmaningen, hur gör jag då? :)

    Kul med utmaningar! :D

    Bella

    October 17, 2010

  • jag tycker att du ska satsa på rejäl mat, som äggröra och bacon. inget socker som triggar suget ännu mer, utan bara massor med näring som din kropp antagligen behöver nu :)

    sofie

    October 17, 2010

  • Jag känner precis samma sak nu efter att ha fått magsjuka/matförgiftning igår – åt därför inget på hela dagen (drack bara vatten & ungefär ett halvt glas Proviva), utan vågade först imorse äta lite frukost i form av ett kokt ägg & 1 skiva kycklingpålägg + lite dofilus-yoghurt & 1 glas Proviva. Det är verkligen hemskt hur besatt av mat man blir efter att ofrivilligt ha svält sig själv under en kort period.. nej, svältdiet är verkligen inget för mig heller. Vad ska vi göra för att slippa få den där michelin-gubbe-effekten som resultat av att pendeln nu snabbt & säkert går från “svält” till “frossa”?

    Hoppas det går bra för dig, ville bara säga att jag känner med dig & har samma problem själv – även om det inte hjälper kanske, så behöver du inte känna dig ensam i alla fall ;) Kram på dig!

    Victoria

    October 17, 2010

  • Jag känner också igen det du skriver. Allt för väl! “Alla” mina kompisar kan tappa 2 kg på ett par dagars magsjuka, men inte jag inte.

    Funkar gurka? Blomkålsstavar? Tuggummi? Bubbelvatten med lime brukar funka ganska bra för mig- med tillräckligt mycket vatten o kolsyra i magen finns det inte plats för mer… : )

    Ser fram emot nästa veckas utmaning. Jag ska försöka klämma in mina missade tio timmar då också, även om veckan är en sann planeringsutmaning även utan någon träning att ta hänsyn till.

    Hoppas du får en njutsöndag i solen.

    (Vet du- dina veckoutmaningar gör måndagarna faktiskt till något att se fram emot för ovanlighetens skull! Hejja dig!!)

    AC

    October 17, 2010

  • Hej, är du med om att bli Dagens blogg? Kika in annars och släng iväg en kommentar vettja :)

    Jenny

    October 17, 2010

  • Intressant läsning! Exakt mina tankar kring mat, sällan hungrig alltid sugen.. Tufft att jobba med kan jag tro. Har precis börjat min resa, målet är en sundare livsstil. Lycka till!

    Anonymous

    October 19, 2010

Leave a comment  

name

email

website

Submit comment