Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Posts tagged ‘Styrketräning’

Ella goes hemmaträning.

Jag är absolut inget fan av hemmaträning. Inte för att jag har testat så ofta, men jag tycker inte att det känns “på riktigt” om man bara kör på i sitt vardagsrum. Idag bestämde jag mig för att rucka lite på mina fördomar och köra mitt styrketräningspass i just vardagsrummet. Eftersom Maja påminde mig om att man aldrig ångrar ett träningspass så var det bara att tagga till. En halvtimme träning är bra mycket bättre än ingenting. Jag kittade upp golvet med en yogamatta och satte på schysst musik.

Sen var det bara att svettas! Mitt program är smidigt, för det går som sagt att göra var som helst utan några egentliga tillbehör. Jag insåg ganska snabbt att hemmaträning ju är rätt schysst. Jag bestämmer musik själv, behöver inte ta mig någonstans och det går snabbt och smidigt. Dessutom kunde jag värma mat i ugnen samtidigt. Perfekt!

Jag följde era tips för hunden och det kändes som om jag gjord mer rätt den här gången. Härligt! På 20 minuter hade jag utfört hela programmet de två gånger det ska utföras och jag youtubade lite yogaklipp för att avsluta passet med lite yoga. Jag hittade ett helt okej kort pass yinyoga. Passade perfekt som avslutning på ett expresspass. Efteråt kände jag mig genast en aning piggare. Tack Maja för peppen!

Träna träna träna.

Förutom att cykla runt halva stan idag hann jag även med träningspass nummer två på en för mig ny sats anläggning. Sats Gärdet. Planen för dagen var att köra mitt styrketräningsprogram som jag fått av min PT. Det r väldigt basic och jag kan egentligen göra allt hemma/utomhus förutom att jag behöver en pilatesboll till några utav övningarna. Men jag saknade gymmet lite, eftersom det var länge sen jag var där.

Efter ett otal utfall, knäböj och armhävningar samt en övning som jag inte ens klarade, hade jag, i något svagt ögonblick, bokat in mig på ett pass SatsCykling. Jag var redan innan väldigt negativt inställd till klassen, enbart för att jag inte är så förtjust i Sats förkoreograferade spinningpass. Nu vet jag inet om dte var min dåliga inställning elle rom jag hade rätt helt enkelt. Men gud så trist det var!

Jag har blivit bortskämd med fantastiska spinningpass, med exempelvis den här superkvinnan. Pass där känslan och förståelsen för vad vi gör lyser starkt genom hela passet. Pass där friheten är stor och utgångspunkten hela tiden är en själv. Jag blir tokig när jag blir så styrd när jag spinnar som jag blev idag. Man ska hålla ett exakt tempo, man ska sitta när man ska sitta och stå när man ska stå. Det var absolut inget fel på instruktören, det är själva upplägget jag inte tycker om. Sen är jag å andra sidan inte helt spinningfrälst heller. Men, trots min negativa inställning så svettades jag, fick upp pulsen och genomförde hela passet. Bra!

Sats Gärdet var en trevlig anläggning, stor och öppen yta och trots att jag var där vid fem snåret så var det ganska lugnt = stort plus! Ett extra stort plus, som faktiskt gör att sats känns lite mera värt, är att Gärdet har tre squashbanor som man kan boka. Givetvis gratis för satsmedlemmar. MEN GRYMT! Någon som känner för en match? Trist att Gärdet ligger på fel sida stan bara.

Efter träningen var det bara att hoppa upp på cykeln och ta mig hem från gärdet till Kungsholmen. Nästan genom hela stan. Jag kan sammanfatta dagen med sammanlagt 75 minuter cykling, 30 min spinning, 30 minuter styrketräning och 35 minuter löpning/gång. Mycket effektiv dag!

 

PT-pisk.

Idag fick jag sällskap av min sambo när det var dags att drillas av min PT, Peter. Jag såg att Peter tyckte det var kul att piska en kille, med lite mer muskelkapacitet, framförallt i förhållande till sin kroppsvikt. Jag är inte svag, men jag är svag i förhållande till min kroppsvikt i överkroppen.

Vi fick köra ett tufft pass med hög puls redan från början. Svetten rann när vi körde burpees (10 x 3), kettlebells, armhävningar på kettlebells, enarmsrodd med kettlebells, enarmsbicepscurl och enarms triceps press i kinesismaskinen och lite annat smått och gott. Jag har en känsla av att jag kommer ha en ganska schysst träningsvärk imorgon. Jag känner redan av passet igår kväll. Min rumpa!

Efter passet blev jag tillsagd att gå i tio minuter på löpbandet det, men något for i mig så jag drog up hastigheten och började springa. Det känns i foten, men dte gör inte ont. Så jag vet inte hur jag ska förklara dte hela. Antagligen gäller det bara att trappa upp distans långsamt.

Jag höll på i 10 minuter, i ett tempo som jag inte direkt skulle skryta med förut, men idag kändes det fantastiskt. Det var lite stelt och skumpigt i början innan benen hittade in i rytmen. Hjärtat slog hårt men det kändes härligt. Löpning ger en sådan fantastisk känsla! Jag blev påmind om min egen förmåga att puscha på, även när dte är jobbigt. Dne förmågan har jag kvar, såklart. Jag var oerhört glad och stolt över mig själv när passet var klart.

Sammanlagt tog passet en timme, inkl löpningen, snittpulsen var 159, 78%, maxpulsen 186, 92% och enligt pulsklockan brände jag 791 kcal. Sen promenerade vi hem. trötta och glada. Det satt fint med räksallad till frukost när vi kom hem.

bloglovin

Herregud vilket pass!

Min PT hade det där farliga leendet imorse. Det borde förberett mig på att även om passet kändes ganska snällt, i början, så var det bara en fasad för vad som skulle komma sen. Men passet var oerhört roligt. Vi jobbade mycket med kinesismaskinen. Tragglade utfall och axlar och typ golfsvingar i den bland annat. Roligt!

Vi använde kettlebells och jag höll på att dö, så jobbigt det var. Att min ländrygg är svag och stel och säger aj när den blir rädd, är ju ingen nyhet. Men när man gör sådana där svingar med kettelbells, då blir det extra påtagligt. Benen var trötta efter alla utfall, axlarna var trötta efter axelövningarna. Ryggen var trött efter rodden. Osv. Passet var nytt och spännanade, så jag var glad. Jag tog varje uppgift och gjorde den så gott jag kunde, utan protester.

Sen kom finalen. Hittills hade passet varit svettigt och jobbigt och jag hade verklige kämpat på bra. Men finalen skulle liksom pusha det hela en bit till. Givetvis skulle vi göra intervaller. Åh dessa förbannade intervaller, de är så jobbiga.

Jag fick heller ingen information om att det var det vi skulle göra utan blev tillsagd att göra situps med krokslag på mitsar i själva sittand epositionen. 10 stycken. Sen direkt upp på löpbandet jag berättade jag testade förra veckan. Det som drivs utan el. Up och springa i 1 minut. Nu tänker ni såhär, att springa 1 minut är inte jobbigt. Men jag kan tala om för er att srpinga en minut kan vara precis hur jobbigt som helst. Med utfall i benen, ingen löparkondition och ett riktigt bra tempo på löpbandet, så trodde jag att hjärtat skulle hoppa ut ur bröstet på mig.

Efter en minut var det bara att gå direkt ner på golvet och upprepa magövningen. Ingen vila. Sen på det där hemka löpbandet igen. Pulsen var fortfarande ansträngd sen förra gången och benen kändes både stumma och spagettilika. Upp och springa. Tempot högt för att vara jag, framförallt i nuvaranda löparform. pulsen skenade iväg på en gång. Svor inombords. En minut segade sig fram innan jag fick stappla av löpbandte och göra om magövningen igen. Sista setet sa PT-Peter och jag tänkte i huvudet att jag orkar en ynka liten minut till på löpbandet. Bara en.

Upp på det där förbannade bandet en sista gång alltså, pulsen hög, benen darriga, jag – helt slut! Springer en minut och tänker precis hoppa av när jag hör bödelns röst bredvid “Två minuter till”. Jag ser mig själv stanna och säga, nästan förtvivlat “Det orkar jag inte.” (What, sa JAG det?!”) Jag fick dock ingen medkänsla där och bilder blixtrade förbi i mitt huvud när benen började pendla igen. “Fem minuter sammanlagt, det är ju pinsamt att inte orka fem minuter.” Jag såg Jillian piska deltagare i Biggest Loser framför mig, de som knappt rört på sig innan. Jag vet att jag kan springa både långt och länge, kanske inte i det här tempot, men ändå. Försökte samla så mycket kraft jag kunde och vinglade fram på bandet. Benen var någon annanstans. Kroppskontrollen existerade inte. Pulsen ekade i huvudet. När så tre minuter hade gått stapplad ejag av bandet och hyperventilerade en stund. Kände mig både grymt stark och lite matt över att fem minuters löpning kunde vara så jobbigt. Fick dock lite extra boost över att Peter sa att han inte trott att jag skulle klarat de tre minutrarna är jag var så trött efter de två första och att han var imponerad. kul!

Tråkigt att inte pulsklockan kom med på passet, hade varit roligt att sett dagens maxpuls, jag tippar på att den var uppe i 195-200 där ett tag.
Helt slut efter passet, men glad.

bloglovin

Ur form? I form?

Det var en tveksam kropp, men ett taggat sinne som stod på SATS, redo för ett pass som jag visste kunde bli precis hur tufft som helst. Det är en rolig sak när man tränar med en PT, man vet aldrig riktigt vad man har att vänta sig. Man kan tro att passet ska se ut på ett visst sätt och sedan få göra något helt annat. Roligt och ibland ångestframkallande.. :)

Idag började vi med knäböj med axelpress på bosuboll, lättare än jag trodde att det skulle vara, men svårare att vara teknisk korrekt. Benen skakar och inget känns det minsta starkt. Vänta här nu, det var en känsla som följde med mig genom hela passet. Jag är faktiskt ur form! Det skulle man ju kunna gräva ner sig över, eller så får man bara ta det för vad det är. Och “ur form” är ett väldigt luddigt begrepp. Jag kanske är ur form, jämfört med när jag var i bäst form, men jag kanske är i form, jämfört med när jag var i sämst form.

Vi fortsatte med härlig bålstabilitet i form av en planka med raka armar, där jag skulle vandra upp och ner på en stepbräda. AJAJAJ. Men inte i magen, utan i händer och axlar. Ge mig starka handleder och axlar nuuu, för jag glömmer nämligen bort att träna dem..

Efter lite annat smått och gott för rygg och bålen, gick vi in i en sal och körde boxning. Det var väl främst här jag kände hur min form sviker mig. Det kommer i två vändor. Först så känner jag att det blir mycket jobbigare, mycket snabbare, men sen känner jag också att jag har mycket svårare att motivera mig själv att pressa upp puls, tempo och ansträngningsgrad. Jag blir alltså tröttare snabbare och har svårare att pressa när jag väl blivit trött. Tidigare, om jag nu ska jämföra, så har jag kunnat känna mig som en maskin, som trots hög ansträngning och hög puls, kunnat ge än mer och kunnat öka. Idag blev det ingen ökning.

Vi körde heat a 2 minuter med olika övningar, många sparkar och benen dog rätt snabbt. Jag älskar boxning och måste lägga in mer box i min träning, det är sjukt bra träning, framförallt om jag vill öka både kondition, uthållighet och axelstyrka. Som klippt och skuret för mig.

Även om jag inte kände mig på topp, så var det jätteroligt och känslan efteråt är alltid bäst.

Tid: 60 min
Maxpuls: 187, 92%
Snittpuls: 140, 69%
Kaloriförbrukning: 610

Efter passet testade jag gymmets nya löpband, som drivs av löparens egen kraft. Vilken fantastisk idé, men det var rätt svårt att få in rätt tempo och rytm..

Avslutade passet med en finfinlunch. Lax. Fantastiskt gott det är med fisk!

Omväxling är jobbigt och kul!

Imorse, när jag kom till gymmet, möttes jag av beskedet att min PT glömt vår tid och inte var på plats. Det har nog aldrig hänt tidigare. I samma veva fick en av gymmets andra PTs ett avbok och vi bestämde oss för att köra.

Det var jätteroligt att träna med någon som inte har koll på mina styrkor, svagheter och hat/favoritövningar. Dessutom har ju alla PTs olika upplägg och jag har tränat så länge med min PT att jag liksom känner honom och hans träningsupplägg ganska väl. Nu var vi båda nya* för varandra och passet kunde, vad mig anbelangar, bli precis vad som helst = kul! (*Helt nya är vi ju inte, Filip var PTn som höll i löpcirkeln i våras.)

Givetvis började vi med utfall, jag kan inte förstå att jag för ett knappt år sedan gjorde 407 utfall, idag var tio stycken jobbigt. Efter de tre vändor vi körde med vikt, var benen sladdriga och värkte. Jag förstod att jag skulle känna av mitt slarv med styrketräningen de senaste månaderna.

Passet rakt igenom var genomsyrat av övningar som var mer eller mindre nya för mig. Roligt var att köra hög rodd med TRX, på bilden ovan. Det var betydligt jobbigare än jag trodde.. Det var också kul att göra övningen på bilden nedan med kettlebells. Fråga mig inte vad den heter, men den tog i ländryggen.

Vi avslutade passet med lite kondition, hopp och vissa styrkeövningar. Det var jobbigt. Det var kul. Jobbigt är bra, kul är bra. Passet var bra. Framförallt är det väldigt nyttigt och inspirerande med omväxling och att tänka i andra banor vilket jag blev tvungen att göra idag. Roligt! Träningsvärken i benen gjorde cykelturen till sjukhuset efteråt extra plågsam och långsam.

Tid: 55 min
Maxpuls: 184, 91%
Snittpuls: 158, 78%
Kaloriförbrukning: 649

Svettigt, oextatiskt pass på gymmet.

Jag var lite ofokuserad när jag stack till gymmet, utan någon direkt plan. Det är farligt att inte planera sin träning dagar då man känner sig lite ofokuserad. Det är lätt att man bara glider runt i gymmet och “strö-tränar” lite här och lite där. Lite så blev det för mig idag.

Jag värmde upp lite oengagerat på crosstrainern i 20 minuter och bestämde mig sedan för att ägna dagens pass åt ryggen. Rygg är viktigt. Men först armhävningar och plankan, så att jag inte skulle glömma det sen. 50 armhävningar och 3 minuter i plankan senare kunde jag konstatera att tekniken och styrkan helt klart har förbättrats och att det just nu är axlarna som dör först.

Vidare till rygg, sittande rodd, ländlyft och latsdrag. Jag är rätt stark i ryggen, men samtidigt så behövs det så mycket mer styrka för min kroppsvikt och för att ryggen ska hålla. Mitt sätt att bortprioritera styrketräningen är verkligen illa. Jag tycker att det är roligt och jag behöver det. Vad är problemet egentligen? Lite dips hanns också med, och även där har ja en hel del styrka, även om det är låångt låångt kvar innan jag klarar min egen kroppsvikt. Men tränar man inte blir man inte starkare. Simple as that.

Idag saknade jag verkligen min PT. Jag har valt att avvakta lite med PT-träningen ett tag, av ett rent ekonomiska skäl. Men jag vet hur mycket roligare, tuffare och mer kvalitativt dagens styrketräning hade varit om han stått bredvid mig och peppat/piskat mig.

Avslutningsvis körde jag 10 minuter i roddmaskinen och 20 minuter i Wave-maskinen.

Knåpade ihop 5 km, 80 minuter, 50 amhävningar och 3 minuter i plankan till 6VU. Inte så tokigt.

Sats Stadion utforskad.

Ja vad ska man säga om min tidsplanering? Jag hade bokat Bodypump klockan tolv på sats Stadion, en för mig helt ny bekanskap. Fem över tolv snubblade jag stressad in över tröskeln. Det tog ett tag för mig att hitta rätt.

Inget Bodypump alltså, men det är ingen mening att deppa över det, så jag styrde raskt stegen till roddmaskinen, efter att ha fått leta lite då gymmet var utspritt på fyra våningar.

Jag körde igång med lite rodd, inspirerad av det nya svenska världsrekordet som togs i helgen. Det är verkligen sjukt jobbigt att ro! Jag blir lika förvånad varje gång och 20 minuter kändes som en evighet idag.

Tid: 20 min
Sträcka: 4499 m
Maxpuls: 185, 91%
Snittpuls: 162, 80%
Kaloriförbrukning: 266

Sen fortsatte jag med en cirkel för 6VU, 10 armhävningar, 1 min planka och 1 min i Jägarvila. Tre vändor resulterade i 3 min planka, 30 armhävningar och 3 min i Jägarvila. Mycket bra. Jag fortsatte utforska gymmet med lite arm-fokuserad styrketräning. Det är klurigt med ett gym där fria vikter finns på nedre botten och ex kabeldragmaskinen finns på fjärde.

Sist men inte minst avslutade jag med 30 minuter på en cykel. Ett bra pass. Inte fantastiskt, men bra.

Sats Stadion var som jag redan nämnt en aning svårnavigerat. Jag var där när gymmet var rätt tomt. Ett trevligt gym men inte något särskilt. Dock blev jag rätt illa berörd av de tre ytterst magra tjejerna som stod och trampade på varsin konditionsmaskin under hela tiden jag var där. Så illa medfarna personer har jag inte mött på något gym tidigare. Jag inser att man kan diskutera huruvida gymmet i sig har något ansvar eller skyldigheter för dem som tränar där och huruvida träningen sker på ett sunt vis. Men det är sällan jag ser sådana extrema fall av ätstörningar som jag såg idag och det lämnade mig med en klump i magen.

Jag hade glömt hur roligt det kan vara!


Sjukt opeppad innan passet.

Jag såg inte fram emot att köra styrka. Jag tyckte bara att det kändes tråkigt och ett måste, snarare än roligt och glädjefyllt. Min steg var tunga inne på SATS Stureplan. Jag släpade mig upp på en trappmaskin för att värma upp benen ordentligt och för att komma igång. 20 minuter senare hade jag fått upp värmen och pulsen och kände mig en aning mer peppad. Mer på plats i kroppen.

Gick ner på undervåningen där de äldre maskinerna och de fria vikterna håller till. Bara killar. Såklart. Kände mig fånig när jag gick fram till benpressen och satte igång. Och sen vände allt bara. Det gick så jäkla bra! Jag har givetvis tappat en del styrka under sommaren, men inte i närheten av hur mycket jag trodde skulle ha försvunnit. Körde 180 kg på benpress. Bara en sån grej. Nu låter det ju mer än vad det är, om vi räknar det i relation till min kroppsvikt, men ändå! Brakade på med galna vikter både på leg curl och benspark. På insida och utsida lår tog jag maxvikt. Även om jag inte är så fixerad vid en aktuell vikt en enda dag, det är ju mer förbättringen som är spännande, så gjorde det mig ordentligt peppad. Svetten rann, det gjorde satan så ont i benmusklerna.

35 minuter senare var mina benmuskler som gelé och det krävdes lite hjälp av armarna för att ta sig upp för trappan. Det var inte att tänka på att cykla/gå/springa7crosstraina/trappmaskina eller avsluta med annan aktivitet som kräver benstyrka. Så jag körde drygt 10 minuters armcykel och insåg att mina axlar fortfarande är en svag punkt på min kropp. En svag punkt som ska stärkas!

Gick från gymmet, en aning stappligt, men mycket gladare än när jag kom dit. Och dessutom så taggad på att köra mer styrketräning under hösten! Tjoho!


Glad efteråt

En seger, om än en liten sådan.

Idag när det var dags för träning så var inte med på noterna.
Oavsett vad min kropp ville eller inte ville, så ville inte jag dte allra minsta träna. Jag komme rinte ihåg när jag sist kände mig så oerhört less över att behöva gå till gymmet. Träningsglädje? Nowhere to be seen.

Jag som vet att träning är roligt, att träning ska vara roligt (om än tuff och svinigt jobbig också) tycker inte om att tvinga mig när jag faktiskt så tydligt inte vill. Jag hade nog känt mig nöjdare om jag inte haft tid med min PT, för då hade jag ju kunnat “leka” lite i gymmet, bara göra något som inte kräver så mycket utav mig, men som ändå får mig att komma igång. Men helst av allt ville jag bara slippa.

Tårarna rann (det har varit mycket sånt på sista tiden, herreguuud vilka mood-swings!) och jag velade mellan att avboka och att gå. Tog mig till slut dit. Bad om ursäkt till min PT som verkligen har fått jobba i motvind några gånger med mig nu. Han log bara och sa att vi helt enkelt skulle göra något vi inte brukar öra. Vi körde en timme styrketräning, enbart i gymmets äldre och mer udda maskiner. De som jag aldrig testat förut. Så det hela blev mer som en lek. Vissa maskiner var i stort sett lika svåra att sätta sig i och förstå hur de skulle fungera, som att väl utföra rörelsen.

Lovade att vara utvilad, pigg och glad till nästa pass. Gick ifrån gymmet, gladare än när jag gick dit. Men framförallt var jag nöjd med att jag gick dit, trots mitt motstånd och gjorde det jag skulle.

Morgonträning med ömmande muskler.

Ingen rast och ingen ro. Men framförallt, ingen vila. Imorse ringde klockan på tok för tidigt och min kropp var inte helt nöjd med det. Jag kände mig ganska oinkännande gentemot den då jag trött cyklade till gymmet, inte alls sugen på en dejt med min PT, men ibland planerar man lite halvdåligt. Ibland blir det lite drygt 7 timmars träning på fyra dagar.

Att gå till gymmet med en inställning att man är trött, borde vila och inte känner sig sugen på att träna är inte särskilt smart. Negativa tankar skapar ju inget konstruktivt direkt och om jag trodde att jag hjälpte mig själv genom att sura, så hade jag fel.

Som tur var så hade jag dagen till ära min PT som hade gott humör åt oss båda. Vi fokuserade på överkroppsstyrka. Roligt är att jag blivit betydligt starkare i både dipps och chins. Vikten som vi körde på som max i höstas använde vi idag som uppvärmning. Det går framåt gott folk, även om jag har mitt huvud någon annanstans just nu. Mer nedstucket i sanden, än fokuserat på målet. Jag återkommer om det. Kan bli känslosamt. annars så var passet idag bra. Jag har träningsvärk överallt från både helgens träningsmarathon och gårdagens löpning. Öm och stel, mina lår är inte att leka med kan jag bara meddela. Och efter dagens pass kommer jag förmodligen inte kunna skratta på flera dagar med tanke på vilken svidande kontakt vi hittade där.

Styrketräning på morgonkvisten.

Jag bestämde mig för att vara lite färgglad idag och drog på mig ett par rosa byxor från Peak och en lila tröja från Nike. Piggt och glatt på morgonkvisten. Perfekt. Kände mig riktigt peppad och laddad inför styrketräningen med min PT och passet var helt perfekt. Vi lät benen vara och körde igenom överkroppen ordentligt. Kommer förmodligen ha lite träningsvärk imorgon, är ju något stel i benen sen igår. Imorgon kommer jag förmodligen vara mer som en stel michelingubbe.

Tid: 50 min
Maxpuls: 159, 78%
Snittpuls: 118, 58%
Kaloriförbrukning: 332

Premiär för i år för cykel t/r till gymmet. Superskönt!

Förvirrat snabbpass på gymmet – check.

Från stallet, en härlig ridtur i dagsljus – på kvällen, till gymmet, på mindre än en kvart. Jo, jag bytte om däremellan.

Men väl på gymmet blev det tvärnit redan i receptionen där både min sambo och en god vän stod. Jag har väl aldrig hört så mycket snack om glass på en och samma dag tidigare. Herregud, det är inte vad jag behöver prata om just nu. Bort med glasstankar, in med svettfokus, tack.

Hade tänkt börja passet på ett löpband och sen lite spontant köra styrka, med fördel utfall, armhävningar, plankan och burpees, allt för MU. Nu var ju alla bra löpband upptagna när jag väl kom in på gymmet, så jag började med armhävningar. 5 på tårna, först och frmst. Inte tokigt alls, de är inte ritkigt lika djupa som armhävningar ska vara, men man måste ju börja någonstans.

Jag fick ihop 2 min i plankan, 1 på tårna och 1 på knä. 30 armhävningar varav 5 på tå. 20 utfall och 10 burpees. Sen fick det bli lite axlar och triceps. Inte helt genomplanerat pass.

Tid: 30 min
Maxpuls: 158, 78%
Snittpuls: 111, 55%
Kaloriförbrukning: 175

Så äntligen var ett löpband ledigt. Jag drog igång i ett lite högre tempo och det kändes bra, både för pulsen och benen, men så kom den smygande känslan igen, håll. Va fasen! Jag har ju aldrig fått håll förr och nu två gånger i rad? Det var så illa att jag fick avbryta löpningen, sänka tempot, höja lutningen och sedan gå resterande tid.

Tid: 20 min
Sträcka: 2,1 km
Maxpuls: 168, 83%
Snittpuls: 153, 75%
Kaloriförbrukning: 235

Inget superpass med pumpande puls, men ändå helt okej. Jag är nöjd, men inte hänförd. När jag kom hem ställde jag ig vid spisen, slängde ihop den här underbara pastasåsen igen och tillsammans med färsk pasta blev den ljuvlig. Prova, tar 10 minuter att göra och är sjukt gott!

I’M BACK!

WOHO!

Bortsett från att jag drog omkull på den isiga stallplanen och landade i blöt gegga bestående av hästbajs och lera, så har slutet på dagen varit helt underbar.

Promenaden tur/retur till stallet var finfin på vägen dit, men på vägen hem, nydoppad i bajslerigt vatten och alltså genomblöt, var det mindre kul, så jag blev upphämtad av sambon som var på väg hem från jobbet. Totalt tog det 48 minuter och 4,4 km. Lugnt och fint, inte någon powerwalk direkt.

Direkt hem för att byta om och sedan iväg för att smygträna på gymmet. Jag hade ingen egentlig plan, ville inte planera fr mycket ifall kroppen skulle kännas tung och trött, men väl på plats kändes kroppen glad och pigg. Jag körde lite styrketräning med sambon, jag kommer förmodligen känna av mina bröstmuskler imorgon.

Sen tog jag itu med lite övningar ala MU.
Tre minuter i plankan, varav en på tårna. 40 armhävningarna varav 2 (!!) på tårna, men sen ville bröstmusklerna inte mer.
40 utfall fick det bli också. Lite light och snällt mot kroppen. Ingen hög puls, bara stryka medhårs. Hålla kroppen glad.

Avslutade med 15 lugna minuter på motionscykeln. 5,2 km. Känns såå skönt att vara tillbaka på gymmet, även om jag ska ta det lugnt tills jag är helt hundra, men snart är jag helt fit for fight igen, hurra!

Maxtest utan tryck.

Jag fick det gjort.
Idag kändes det så. Att bara göra, inte var det särskilt roligt och inte var det särskilt energifyllt, men jag fullföljde. BRA!

För att äta lite kilometrar gick jag till och från gymmet, något jag borde göra oftare eftersom jag bor så nära.
Passet idag var ett hopkok av olika övningar. Jag började med 15 minuter på cykeln och försökte strukturera upp vad jag skulle göra. Träffade för ovanlighetens skull två goda vänner på gymmet och det var ett sånt där pass när tiden rann på utan att jag fick något gjort. Fokus!

Jag var rädd inför mina burpees. Rädd. Jag ville inte sätta igång. Prestationsångest blandat med allmän ansträngningsångest tror jag, haha. Men så tillslut satte jag igång och jag kände direkt att mentalt var jag intladdad för maxtest, inget pannben, inget jävlar anamma. 37 blev det. 37 stycken som varken var särskilt tekniskt korrekta eller supersnabba. Jävla latmask idag alltså! Men jag är ändå nöjd. Jag gjorde det. Utan kämparglöd, men jag gjorde det.

Sen var det dags för plankan. På tårna är jag svag, på knä är jag stark. jag piskad emig i ynka 30 sekunder på tå och fortsatte direkt med två minuter på knä. Helt okej på knä, grymt klent på tå. jag är ändå nöjd med mig själv. Jag fullföljde.

Efter lite styrka utav överkroppen fick dte hela avslutas med 15 minuters löpning på löpbandet. Ett märkligt pass. Mycket ofokuserat.

Sammanlagt, med promenaden till och från gymmet, fick jag idag ihop:
81 min
10,8 km
2,5 min i plankan (maxtest)
37 burpees (maxtest)

Dagens pass, eller: Hur man får en stång i skallen.

Visst ska det väl alltid vara lite dramatik på gymmet?

Idag hade min PT bestämt sig för att förlänga passet lite, sådär lagom inför jul. Och jag råkade säga, i ett svagt ögonblick att “det var länge sen vi körde ben”. Ben, varför är det så förbannat jobbigt för? Jo, för att musklerna är så stora och när det blir tungt så blir det förjävla tungt. Utfall har en förmåga att få mina ben att skaka och darra och pulsen att skena. Något så enkelt att man tar stora kliv och “går ner på knä” typ. Hur kan det vara så jobbigt?

Nåja, jobbigt var det och vi gick igenom i stort sett hela kroppen idag.

Dock så kom det lite dramatik och spökade under passet. Jag skulle göra en variant av mina hatade burpees. Jag hade en bodypumpstång med vikter på och skulle göra upphopp med stången upp i taket och sedan ner i armhävningsställing för att gå direkt till upphopp. Tredje settet med den, väldigt jobbiga, övningen startade med att jag hoppade upp, upp med stången i taket, ner med stången – pang- rätt i skallen! Det gjorde egentligen inte så ont, det värkte till. Men när jag tränar, pulsen är hög och jag är darrig av ansträngning, så har jag ofta väldigt nära till gråten. Jag vet inte varför, har ni samma upplevelse? Så iaf, jag står där, chockad och börjar storgråta. Herregud, i efterhand kan jag ju inte annat än skratta åt det, men tänk er min PT:s reaktion, stackarn. Där stod jag med stången i båda händerna och försökte torka tårarna som vällde ut och blanades med svetten och skakade i kroppen. Det gick som tur var över snabbt. Lite dramatiskt kändes det dock. Jag slutförde settet utan några fler skador men funderade en hel del på kroppens sätt att reagera på något så chockartat som en hård stång i huvudet, samt, vad som skulle ha kunnat hänt ifall stången varit tyngre.. Usch.

Ett bra pass, med en kropp som var med på noterna, trots allt.

Uppvärmning 5 min på rodd.

Tid: 70 min
Maxpuls: 179
Snittpuls: 141, 69%
Kaloriförbrukning: 550


Varför blir den lila tröjan blå på bilden? Förövrigt tycker jag att jag ser rätt bra ut i kroppen här!

Det ena som inte blev det andra men som tillslut åtminstone blev det tredje.

IMORGON STOCKHOLM = IMORGON SATS!

Ursäkta stora bokstäver där uppe, men det kändes välbehövligt.

Okej, min plan var från början att ta en långpromenad, när det visade sig ogörligt, blev nästa plan att gå på Bodystep. När även dne planen fick vika på foten var jag en aning upprörd. Men det var först då jag insåg att mitt gamla gym även innehåller ett gym, även om det var länge sen jag var inne i själva gymmet. Jag minns dte som stort och med många “coola” maskiner. När jag klev in idag insåg jag att dte snarare var litet och väldigt slitet. Inte särskilt coolt alls faktiskt. Jag har svårt att tro att dte var coolt för tio år sedan heller.

Först blev det 5 min uppvärmning på crosstrainern och sen styrketräning.


(Såhär glad ser jag ut i mitt gamla hemmagym som kvällen till ära var väldigt öde. För ovanlighetens skull är jag dock helsvart, jag gillar det inte alls, men hade packat träningsväskan konstigt. BTW VAD ÄR DET FÖR VALK PÅ MAGEN!? :D )

Det var en nostalgisk känsla att gå runt bland de där gamla maskinerna och lösa vikterna, som stått på i stort sett samma ställe i tio år och som jag minns från tiden då jag tränade där när jag gick på gymnasiet.

Biceps, triceps och bröst fick sig en genom körare, väldigt intensivt och snabbt, eftersom gymmet skulel stänga. 30 minuters styrketräning hann jag med och även om det är i stort sett ingenting, så var det nog för att ge endorfinerna en boost och få tillbaka lite livsglädje.

Påminn mig om hur mycket lite träning gör nästa gång jag känner mig deppig? Lova!
Imorgon är jag tillbaka i Stockholm och till Sats. Jag längtar!

Men först och främst, träna.

Ganska röd på gymmet idag, både på tröjan och i fejjan, men det syns nog inte så bra på bilden. Top från Nike och byxor från Peak Performance (Jag älskar dem!)

Just nu sitter jag framför en sprakande brasa iklädd thaibyxor, en luvtröja och raggsockor. Framför mig ligger hunden utsträckt framför elden och bara njuter. Huset är tyst, ute är det mörkt och i ett sovrum sover min lillasyster och i det andra ligge rmin sambo och värmer sängen åt mig. Utanför huset går mina fem hästar och äter, inkl. den jag som bor med mig i Stockholm. Åh vad jag älskar landet! Vad jag älskar tystnaden och stillheten.

Men innan vi åkte hit idag så såg ag till att träna såklart. Väl nere på gymmet så hade de SatsCykel och SatsCore som lunchträning. Det fick bli det, trots att jag har sagt åt mig själv att inte köra just SatsCykel något mer. Det är ju baa som en lamare variant av deras blå spinning-pass. Musiken är inte lika bra, instruktören, inte så kul och passet är kort och inte tillräckligt tufft för att krama ur mig. (jag har lättare för längre pass där jag hinner jobba upp mig ordentligt, svårt att cykla mig helt slut på 30 minuter, måste jag medge.) Tycke rni att jag neggar mycket kring träningen nu? Det är inte meningen! Att jag inte är så förtjust i ett pass, betyder inte att jag anser att passet är dåligt, det betyder bara att det inte passar mig.

Tid: 30 min
Maxpuls: 168
Snittpuls: 140
Kaloriförbrukning: 251

På Coren var det ny koregrafi, vilket var roligt, det förra passet började man ju kunna utan och innan. Några nya rörelser, men det mesta var skåpmat. ett helt okej pass och jag fick fin kontakt med coremusklerna under passet. Bra, men Core är också ett pass som jag gör hellre än gärna Det är bra och nyttigt, men särskilt roligt/inspirerande är det ju inte direkt.

Tid: 30 min
Maxpuls: 131
Snittpuls: 102
Kaloriförbrukning: 138

Jag var ganska oplanerad i min träning efter passen. Jag kände inte att jag hade hur mycket tid som helst, men å andra sidan kändejag mig inte direkt färdig. Jag körde lite styrketräning istället och gjorde lite chins och dips, samt körde biceps och triceps med superset (Istället för att köra en övning i taget och vila mellan varje set, så lägger man in en eller flera andra övningar som man alternerar mellan och då behöver man inte vila, effektivare träning och lättare att hålla pulsen uppe. Dvs som jag gjorde idag: bicepscurls set 1, Tricepspress set 1, (kort vila om man vill) bicepscurls set 2, tricepspress set 2 osv ). Ett bra pass, för det var kul att se att jag kan lassa på lite mer vikt nu än jag kunde förr, men egentligen mer nödvändigt än roligt.

Tid: 25 min
Maxpuls: 142
Snittpuls: 108
Kaloriförbrukning: 133

Varför är det så att alla träningpass som inte är väldigt intensiva, lämnar mig med känslan av att jag inte har tränat alls?

Idag är jag odödlig!

Åhhh!
Vilket fantastiskt pass jag hade med min PT idag.
Vi körde styrketräning bröst/rygg och jag kände redan innan att jag var full av energi, glad och taggad. Vissa dagar är man bara extra laddad för att träna. Kanske var det de där tre vilodagarna förra veckan som gjorde susen?
Det var så roligt! Vi kunde öka på alla vikter en hel del och på vissa nya övningar tog jag så pass mycket att jag själv och min PT var förvånad. Roligt också när man kör vissa övningar mot spegel, tex stående flyes i dragmaskin, när man ser musklerna jobba och hur de liksom poppar fram ur fettet. Det finns en hel del muskler där under, jag bara längtar tills dess att de faktiskt syns ordentligt!

Det är otroligt vilken utveckling den här hösten har inneburit för mig, rent tyrkemässigt. Men dte innebär också att skilnaden i styrka på höger och vänster sida av överkroppen blir extra tydlig nu. Min högersida är så oerhört mycket starkare än den vänstra. Det blev extra tydligt idag när vi körde en hel del övningar med hantlar. Jag har dessutom ingen greppstyrka i händerna, vänster är värst. Så ibland orkar jag vikten, men händerna pallar inte. Fick testa draglinor och wow vilken skllnad! Dock så ska vi köra både med och utan, eftersom jag måste börja jobba upp styrkan ordentligt i händerna så att det blir bättre.

Åh, jag känner hur min kropp bara pumpar runt endorfier och hur glad jag är!
Känner mig oerhört motiverad och nöjd med mig själv.

Efter styrketräningen körde jag spinning direkt efter.
Det skulle vara 45 minuter, men blev 50 och svetten rann ur mig och bildade små pölar på golvet under cykeln.
Min puls höll sig hög hela tiden och jag tog verkligen ur mig till max.

Jag hade pulsklockan på ig på båda passen men glömde att stoppa mellan, så jag fick en sammanlagd puls.
Tid: 5 (rodd) + 50 (styrka) + 50 (spinning)
Snittpulsen på passen tillsammans blev: 151
Kaloriförbrukning: 1364 (!!)

Efter det gjorde jag plankan på tårna i en minut och 12 armhävningar på knäna. Mer orkade jag inte, jag var helt slut.
Men på ett bra sätt. Vilken fantastisk start på veckan! Eftersom jag värmde upp på roddmaskinen fick jag ihop 1,15 km till NU också. Inte mycket, men många bäckar små..

Visst blev det träning ändå.

Som av en ren händelse hörde min PT av sig ungefär en kvart efter att skrev om min “Vad ska jag träna idag”-vånda.
Han hörde av sig och frågade om jag inte ville ta ett pass med honom idag också då han hade fått en oväntad lucka. Varför inte?

Det är perfekt när man är motiverad att låta någon annan bestämma vad jag skulle göra.
Sagt och gjort. Vi körde en timmes styrketräning. Han piskade mig och jag svor.
Vi körde rygg, biceps och ben. Ben är det värsta man kan träna, dels är det så sjukt jobbigt för pulsen går upp, dels så finns dte så många vidriga benövningar. Utfallsgång tex.
Jag fick trava fram och tillbaka i gymmet görandes utfall efetr utfall. Och knäböj. Och raka marklyft. Och någon rump-dödare. Phu.

Jag hade rätt stressigt både före och efter och hann inte med någon kondition eller något till NU. Det går sakta för mig med de där kilometrarna.
Jag är dock inte orolig, det kommer.

Tid: 60 min
Snittpuls: 131
Kaloriförbrukning: 502