Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Pass 2 vecka 2. Regn och skog.

Det regnade på lunchen idag och var blött och kallt. Inte sådär väldigt roligt väder att vara ute i. Men det var min enda riktiga paus idag, jag kommer sitta inne i skolan till klockan fem, måste jobba med ett arbete sedan och så är jag bjuden på middag vid åtta. Inte så mycket tid för att träna alltså. Så, ja, det var bara att klä på sig och peppa upp sig lite för att ta mig ut. Dagens pass var bara en timmes promenad + styrkeprogram. Styrkan har jag inte gjort än, men ska göra den ikväll, jag tror inte den tar så lång tid. Det är bara två set om 15 reps.

Men jag tog mig i alla fall ut under lunchen och som sällskap hade jag en ny bekantskap med mig, Ronja, en ettårig bordercollietik som en klasskompis till mig har här på skolan. Jag har en känsla av att vi kommer att umgås en hel del i framtiden, det är så otroligt mycket roligare att sticka ut och gå/springa om man har fyrfota sällskap.

Jag och Ronja letade oss upp till “skogen” som finns här på Hólar och gick en dryg halvtimme i uppförsbacke innan jag insåg att vi var på väg åt fel håll och fick vända om. Men kul hade vi. Totalt så blev det 75 blöta och raska minuter.  Mycket välbehövligt inför eftermiddagens 4 timmars långa föreläsning..

20130925-140348.jpg

Äntligen tillbaka på banan.

20130924-130236.jpg

Det tog sin lilla tid att bli frisk igen. Nu är jag iaf så pass frisk att jag kan börja träna igen. Hurra hurra!

Igår var det dags för en löptur igen. 35 min uppdelade i sju 5-minuters bitar, tre minuter löpning och 2 minuter gång.

Det gick jättebra. Värmde upp ordentligt, solen sken och värmde till och med. Det var vindstilla och helt optimala omständigheter för löpning. Första svängarna kändes lätta, sen blev benen tyngre. Men ett väldigt bra pass!

20130924-130336.jpg

Härlig löpning i maxad omgivning.

IMG_8754

Igår skulle jag göra ett maxtest på 3 km gång/löpning. Jag har ju inte sprungit regelbundet på väldigt länge och som jag skrev om passet tidigare så tyckte jag att det var nog jobbigt att springa två minuter i sträck. Så jag bestämde mig för att inte ha för stora ambitioner men att försöka jogga så långt som det gick.

IMG_8753

Vädret var helt otroligt. Sol, vindstilla och klar frisk luft. Helt ljuvligt. Jag gick och värmde upp en halv kilometer och började sedan jogga. Och fortsatte och fortsatte. Nike+ på mobilen aviserade varje halv kilometer som jag passerade och även om det var skit jobbigt (det var det verkligen) så höll jag i tills dess att jag betat av 3 km. Så jävla grym!

IMG_8755

Kalaset tog 23:20, vilket är en tid jag är jättenöjd med med tanke på hur länge sen det var jag sprang. Hurra för mig. Sen gick jag vägen tillbaka hem med solen starkt skinande och tyckte att livet var rätt härligt. Det blev inte direkt sämre av att jag avslutade det hela med att bada i jacuzzin/poolen och stretchade i varmt vatten för att sedan på kvällen äta middag med klassen på stadens restaurang. Stackars mig…

IMG_8768

T.R.Ä.N.I.N.G.S.V.Ä.R.K

Åh gud, den här träningsvärken tar livet av mig.
Jag önskar att jag kunde säga att den kommer utav något coolt träningspass, men nej. Min träningsvärk är starkt koncentrerad till mina ljumskar och kommer sig utav vårt första ridpass här på skolan, då vi spenderade en halvtimme i lättridning i trav utan stigbyglar. Det är mycket värre än vad det borde vara. Skönt sätt att starta upp terminen på också, när man inte ridit på någon vecka.

20130905-103359.jpg

Idag är det dags för pass två i löparprogrammet. Det får bli efter skolan idag, vädret ser oerhört bra ut för löpning. Klar luft, inte varmt (surprise) men heller ingen vind (för ovanlighetens skull!). Ska bara försöka hitta en bra 3 km sträcka.. Tycker inte att testpass är så kul eftersom de alltid är så himla jobbiga, men det är bara att bita ihop. Efter passet ska jag ge mig god tid att stretcha. Kanske tar jag ett bad och simmar lite efteråt. Gud vilken bra idé!

Pass 2
3 km testpass.
Värm upp ordentligt, spring/gå sedan 3 km så fort du kan. Använd gärna en sträcka som du kan använda flera gånger.

 

 

Verklig lyx.

20130904-164112.jpg

Till skolan där jag går (jag bor precis vid skolan) så hör en 16 meter simbassäng och en jacuzzi som vi elever har tillgång till under kvällar och helger. Igår gick jag och två kompisar dit och badade och simmade en stund. Helt otroligt skönt, i bassängen är det mellan 30-35 grader, så även om det är bitande kallt i luften kan man simträna. Jag brukar tycka att simning är otroligt tråkigt, men det är skillnad på att simma inne och ute. När man slipper klordoft och den där kvava luften som alltid blir inne i simhallar. Dessutom är det ytterst lite klor tillsatt i vattnet här då det hela tiden sprutar in nytt varmvatten direkt från marken. Utan att jag visste ordet av hade jag simmat en halv kilometer trots att jag absolut inte hade några tankar på att nöta i simbassängen igårkväll.

Ser fram emot att få in lite simträning regelbundet under höst och vinter. Erkänn att jag har det ganska bra här borta?

Yoga på nätet?

Min tanke är att jag ska öka på min bålstabiltet och smidighet med yoga. Jag har en en hat/älsk-relation till yoga. Det är ju så himla jobbigt att sitta kvar, stanna i de där positionerna som är jobbiga för kroppen och kanske framförallt, huvudet. Att vara här och nu är fruktansvärt jobbigt och vi (jag iaf) behöver verkligen träna på att inte alltid vilja “fly” från sådana jobbiga grejer som att behöva landa i stunden och “stå ut” även om det är jobbigt.

 

Så, jag tänkte lite smått börja med lite yoga igen, när jag väl fått tag i en yogamatta. Eftersom yoga-utbudet här i närheten är skralt, för att verkligen inte underdriva, så får jag förlita mig på yoga via datorn. Men utbudet är otroligt stort och lite svårt att se träden för all skog.

Har ni några bra yoga-tips? Yin-yoga är en favorit, men jag tänker mig även de aningens mera fysiska typerna av yoga.

Lunchlöpning.

Jag är rätt grym om jag får säga det själv.

Idag hade jag en tvåtimmars lunch och trots att jag var lite skakig i benen efter den första ridlektionen  där vi jobbade i stort sett bara i trav utan stigbyglar, så bestämde jag mig för att dra igång det löparprogram jag tänker följa under hösten så länge det rent vädermässigt är möjligt.

Det finns sjukt många program på nätet om man vill bli en snabbare/uthålligare löpare och jag valde ett nybörjarprogram gjort av min gamle PT Magnus Hagström som vänder sig till personer som precis börjat eller vill börja löpa, målet är att springa milen efter 12 veckor. Det är väldigt frustrerande när man har en historia bakom sig där man kunnat springa 10 km utan att det är något större problem, även om jag aldrig varit en snabb löpare (Pb på 10 km 64 minuter). Men när jag sprang så var jag i riktigt god form, jag tränade mycket och hade god kondition och styrka och kunde nöta på i jämnt tempo väldigt länge. Jag är väldigt stolt över att jag sprang 21 km som 118 kg tung, även om det sedan resulterade i en ganska jobbig skada som jag fortfarande kan känna av ibland.

Nu är jag dock inte i särskilt god form. Varken konditionsmässigt eller styrkemässigt. Så därför har jag så fått inse att jag måste börja från början och vara lite försiktig så att jag inte går för snabbt fram så att jag inte drar på mig några skador.

Så, jag ska verkligen försöka följa det här programmet “Löpning för nybörjare” till punkt och pricka utan att hoppa över “tråkiga” pass eller gå för snabbt fram bara för att jag känner att jag orkar. (Påminn mig om det så jag inte bara springer iväg..)

Dagens pass var ett perfekt lunchpass, bara 30 minuter långt. Det känns nästan pinsamt hur trött man kan bli av att springa 2 minuter i sträck dock..

Inspirerande människor.

Jag har förmånen att omges utav många starkt lysande människor i mitt liv. Människor som går sin väg, som vågar utmana normen och följa sitt hjärta. Människor som värderar medmänsklighet och personlig utveckling högre än högavlönade jobb och statusprylar. Människor som hela tiden utmanar mig, mina tankebanor och mönster. Som får mig att bli, och i allra högsta grad vilja bli, en bättre människa.

Jag har haft några möten de senaste dagarna som gjort väldigt starkt intryck på mig. En av mina nära vänner och jag sitter i gräset i solen inne i stan och pratar. Jag frågar honom hur han mår och han pausar lite innan han svarar att han mår bra. Han har valt att må bra. Då börjar vi prata om det där. Att vara “content”, nöjd, i frid här och nu och inte “när jag gjort xx”. Varje dag kan vi välja hur vi ska reagera på vad som händer runt omkring oss. Vi kan välja att må bra här och nu, idag. Välja lyckan. Välja att stanna upp och känna “vad står egentligen mellan mig och lycka/glädje/tillfredsställelse här och nu.” Inte om fem minuter, inte om en timme, inte för en timme sedan utan precis här och nu. Testa själv. Slut dina ögon. Känn in din kropp, känn luften du drar in i dina lungor, känn ditt hjärta slå, känn hela din kropp mot underlaget du sitter på. och känn sedan djupt inom dig. Vad i det här ögonblicket saknar du/står i vägen för att du skulle vara helt tillfreds? Bara precis just nu i den här sekunden, det här ögonblicket. Kanske upptäcker du att det är förvånansvärt lite som händer här och nu, som faktiskt står i vägen för att du ska må bra just i det här ögonblicket.

Vi satt så, i gräset, jag med solen i nacken och kände att just där och då, fanns det inget som hindrade oss från att vara lyckliga. Trots att det samtidigt pågår ett världskrig utav tankar i mitt huvud och oro i min kropp inför bland annat det stora vägskäl jag står inför. Men i det ögonblicket var inte det världskriget aktuellt. Oron handlar om något som inte är aktuellt förrän i nästa vecka. Ändå spiller den ut och färgar mina dagar lång tid i förväg. Tar min kraft!

Det är väl tjatigt att säga att man ska vara i nuet. Men för mig ramlade det ner en tioöring där i gräset. Jag måste välja att vara nöjd här och nu. Att inte destruktivt välja att hänga upp min lycka på specifika krokar längs vägen, som om lycka bara kan komma när jag har presterat på ett visst sätt, eller uppnått vissa mål, eller träffat en partner, hittat ett boende, gått ner i vikt, fått jobb osv osv.

 

Sen sitter jag med en annan nära vän och äter middag. Hon säger att hon gjort ett aktivt val i livet. Att kommunicera mera. Att sluta irritera sig i tysthet på händelser i sin omgivning utan istället ta ett beslut: Ta upp det eller släpp det. Sluta älta. Att kunna kommunicera med sin omvärld i större utsträckning hur hon känner sig, hur andra människor påverkar henne och då både bra och dåligt. Att lättare säga “du får mig att må bra” till en vän men också kunna säga “När du säger xxx så får du mig att känna mig xxx”. Ja det är väl “enkelt”, att kommunicera sina känslor mer, utan att göra det till en stor och dramatisk grej. På så vis tar man ansvar för vad man känner och ger andra en chans att vara delaktiga. Mycket sunt och klokt.

Så nu tänker jag på det här och ska göra mitt bästa för att komma ihåg att 1. jag ska välja att må bra idag, varje dag och 2. Jag ska försöka kommuinicera mera och dte som jag inte kommunicerar ska jag släppa, inte älta.

Snäcksjön Triathlon

(Hej bloggen, jag kikar in här ibland och ger konstgjord andning, kanske lever du upp en dag igen)

I helgen går SNäcksjön Triathln utav stapeln och det känns både pirrigt och kul! I år är vi lite bättre förberedda, den lokala pressen är kontaktad (och en tidning kommer åtminstone dyka upp), de lokala sportbutikerna sponsrar med priser, vi kommer ha rediga skyltar uppsatta för att förhindra för mycket felåk osv. Det känns kul!

Och skulle ni få för er att ni vill vara med såhär i sista minuten så går det också bra.klockan två går starten på lördag och halv två är det tävlingsmöte. Här hittar ni mera info.

Hur avliden den här bloggen än är kommer jag givetvis komma med en race-berättelse efteråt och tusen bilder.

Veckoutmaningen är här!

En dag slog det mig bara, jag älskar utmaningar och jag vill utmana mig själv att göra livet bättre, både för kropp och själ. Men jag tröttnar lätt och antingen ger jag mig själv för många utmaningar att ta tag i på en och samma gång, eller så rinner de efter några veckor ut i sanden för att fokuset försvinner.

När den tanken hade fortplantat sig växte idén fram till bloggens nuvarande koncept. Jag vill ha en utmaningsblogg som ger mig en till två utmaningar att beta av i veckan.

Snabbt så kom jag på roliga, svåra, sköna och tuffa utmaningar som skulle passa i en-veckas format.

Tanken är att varje söndag så drar jag två slumpvisa utmaningar som gäller för den kommande veckan. Det vill säga, jag planerar inte in utmaningarna efter när de passar bäst och jag kan inte favorisera utmaningarna utefter vad som känns lättast/roligast osv och ta dem först.

Än så länge har jag knåpat ihop ca 20 utmaningar själv och med hjälp av vänner och Twitter, vilka handlar om allt från att ha skärmförbud from. 21:00, prova en ny råvara varje dag, testa tre nya recept, starta varje dag med minst 30 minuters morgonträning, gå/springa 7 mil osv osv.

Nu skulle jag vilja bli överöst med fler utmaningsförslag. Sen hoppas jag såklart att ni vill hänga med också! Jag kommer göra en sida där man kan skriva en kommentar om man vill vara med och som man kan länka till själv om man bloggar, så att vi veckoutmanare kan peppa varandra. Redan nu får ni dock gärna sprida ordet! Givetvis går det att hoppa in när som helst och det går att stå över om det är någon veckoutmaning som inte passar en eller liknande. Roligt vore dock att få en utmaningsstreak med så många avklarade utmaningar på rad som möjligt.

 

Vad tror ni om det här? Upplägg osv? Kom med roliga förlag och lite feedback, jag tror att de här kan bli riktigt roligt.

 

P.S. Vi twittrar under hashtaggen #veckoutmaningen

1/9 2012

Det är datumet för årets version utav Snäcksjön Triathlon.

Håll koll här för att hålla er uppdaterade, men framförallt, häng på!

Ni som vill fortsätta läsa lite mer hästrelaterat..

..ni kan ju faktiskt hänga lite på hästbloggen. Den hittar ni här.

Jag sprang!

Efter en lugn promenad i gott sällskap och i ett fantastiskt vackert Stockholm så bjöd min lillasyster på grekisk sallad med kyckling. Efteråt så skulle jag gå hem den långa nerförsbacken från min syster hem till mig, det är en dryg kilometer och jag fick fnatt och tänkte plötsligt “Jag springer hem!” och då gjorde jag det. Det kändes så härligt att springa av lust och spontanitet och även om det var lite jobbigt i lungorna, så var både puls och ben pigga. Det var roligt!

Känns som ett stort steg för mig som känner att konditionen inte riktigt är vad den varit och som inte sprungit på riktigt sen..i somras? KUL! Hurra för mig.


Foto: det goda sällskapet Sara.

Helt plötsligt känns vardagsmotion så härligt.

20120228-173123.jpg

Går hem från skolan med solen i ögonen. Imorgon ska jag blogga på riktigt igen. Mitt liv är fint nu!

Var tusan kommer den ifrån?

Träningsvärken i nedre magmusklerna?

Har absolut ingen aning vad jag har gjort som förärat mig sådan ordentlig träningsvärk. Det stramar och ömmar och jag känner av den i allt jag gör. Spännande. Fast träningsvärk är skön smärta. Jag gillar det.

Det där med koreografi..

Hur många danspass har man inte känt sig precis som tjejen i vitt, i mitten?

Efter besök i det “lokala gymmet” har jag grym träningsvärk.

Det “lokala gymmet” som Eggert numera gärna kallar fårstallet, gjorde sannerligen skäl för sitt nya namn både i söndags och  lördags.

I lördags kom jag ut och fann en översvämning i ladan som är i anslutning till delen där fåren bor. Jag fick genast den angenäma uppgiften att ösa ut allt vatten. För att försvåra det hela så var golvet under vattnet täckt av ett tunnt islager efter en tidigare översvämning = glashalt.

Träningspasset var upplagt som så, först, ståendes i statisk knäböj, ösa vatten med stor hink i sex andra hinkar. Själva ösandet, både åt höger och vänster håll, gav fin kontakt med både rygg och armmuskler. Det hala underlaget gav effektiv träning för bålstabiliteten. När sex hinkar var fyllda, kom nästa del i cirkelpasset. Antingen ställa sig upp ur en knäböj med två stora och tunga vattenhinkar som extravikt, eller resa sig till raka ben och böjd rygg och sedan göra en klassisk “good morning” med de två vattenhinkarna på var sida kroppen, fortfarande på ostabilt underlag = heja bålen! Steg tre i cirkeln var att snabbt ta sig med de två hinkarna ut ur ladan och tömma dem och snabbt ta sig tillbaka. Upprepa tre gånger och börja sedan om.

Efter 90 minuter var benen skakiga, ladan tömd på vatten, jag blöt från topp till tå och det lokala gymmet hade visat sig vara pålitligt. Där får man alltid ett gott träningspass!

Igår var det för mer benstyrka. Det var dags för det klassiska träningspasset “Rulla hösilagebal”. En hösilagebal väger några hundra kilo och är inte alltid helt villig att låta sig rullas. Igår hamnade jag i maxstyrketest utav dessa två starka och dugliga ben, när en extra tung och “orund” bal, inte ville röra sig en millimeter. Eggert som brutit armen var inte till mycket hjälp, så jag fick glida nermed ryggen mot balen och med fötterna på spjärn mot väggen, precis som i vilken benpress som helst. Sen var dte bara att pressa. och visst gick det. Men jag skulle inte bara flytta balen, jag skulle hålla kvar den så tills dess att Eggert (med bara en arm) fick bort all plast runt den. Vilket tog lite tid. Under tiden hade jag några hundra kilo statiskt belastande mina lårmuskler. De pallade trycket!

Efter det så var det “härligt” att vada i djupt, tungt hösilage och bära bort detta hösilageen bit bort. Att “vada omkring” i en och en halvmeter djup hösilage är faktiskt väldigt mycket jobbigare än man kan tro.

Det här träningspasset var en aning kortare och intensivare. Men jag tycker utbudet på det lokala gymmet än så länge är ganska bra. och träningsvärk har jag alltid någonstans. Det finns ett annat träningspass som jag går på ibland och det heter “Lyfta (kasta omkring på) tunga trägrindar till dödens dagar” det är ett väldigt bra pass för armar, axlar och bål och det verkar alltid finnas en till grind någonstans som ska flyttas och gärna lyftas upp högt. Härligt!

Ett annat favoritpass är annars “Ta sig fram så fort man kan genom djup snö/snö med skare och fånga fyrbent djur”.

Vem sjutton behöver SATS?

Träningsvisan

Åh, jag sprang över en “träningsvisa” jag skrev för ganska exakt tre år sedan när jag tränade väldigt mycket och väldigt hårt med min förra PT, Peter.

Erkänn att den är rätt rolig?

Nu måste vi börja “figure-running”-springa!

Alla sätt som man kan göra träning roligare och kreativare tackar jag JA till.

Och då förstår ni kanske hur förtjust jag blev i den här appen/sidan. Nu har ju min iphone dött en väldigt allvarsam död under en blöt dag här på Island och min möjlighet att ladda ner appar är väldigt begränsad. Men ni måste ju prova! Ni hittar mer info här.

Det hela går alltså ut på att springa i en figur. Man kan jobba på en figur under flera löpturer och sen ladda upp den på sidan. Kolla bara vad många fina figurer folk har sprungit:

http://figurerunning.com/blog/wp-content/uploads/zweden_joakimwesterberg_dog_run_map.jpg
Den första svenska figuren.

http://figurerunning.com/blog/wp-content/uploads/2011_09_01_Annelies_FigureRunoftheWeek1-200x300.png

http://figurerunning.com/blog/wp-content/uploads/FigureRunningHallofFamePierreDarthVader01062011-300x221.png

 

 

Kan inte ni sticka ut och springa lite figurer och dela med er utav dem här? JO!

Jag vill springa söta små får och en töltande häst, såklart.

I did it!

Ja, efter gårdagens ridtur, eller vad det nu ska kallas, på Fluga, längtade jag inte direkt upp på hästryggen idag. (Eggerts “peptalk”, där han berättade att hans svägerska ramlat av en gång och brutit nacken, blivit förlamad i hela kroppen och dött ett år senare, gjorde inte direkt saken bättre. Blev dock väldigt “peppad” att inte ramla av. Någonsin. Igen.)

Men, jag hade bestämt mig och då var det bara att göra. Jag “värmde upp” på Snúdur, som dagen till ära inte alls var så lugn och stabil som han brukar. Kanske var det jag som smittade av mig. Sen var det dags. Jag tog god tid på mig med att hålla på med Fluga från marken när jag gjorde iordning henne. Eggert hade sagt att jag bara skulle rida i inhängnaden idag och det passade mig perfekt. Jag var nog räddare/nervösare än jag ville medge och jag fick kämpa med mig själv för att få min kropp, min andning och min röst att verka lugn och avslappnad. När jag tyckte att Fluga var någotsånär lugn (dvs, inte flög iväg så fort jag rörde på en arm..) så var det dags att sitta upp.

Åh, vilka nerver. Jag är i vanliga fall ganska orädd, men när jag väl blir rädd, är jag inte så kaxig utan snarare lite feg. Det är sällan jag gör saker jag är rädd för. Det tänkte jag på när jag satt upp på Fluga, hur jäkla svårt det är att vara modig när man är rädd.. och hur jäkla ledsamt det kändes att känna sig rädd för att jag skulle rida.

Men så satt jag där och det gick helt strålande. Fluga var givetvis stressad och spänd, framförallt i början, men jag lyckades med att få henne att slappna av och jag fick henne att skritta på långa tyglar. Jag vågade släppa ut tyglarna och låta henne få dem. Det kändes så himla bra och även om jag “bara” skrittade runt på en ridvolt, så var det en vinst. Jag skrittade ganska länge och Fluga frustade avslappnat och jag vågade andas. Det var skönt att sitta av och inte vara skakig i benen och inte ha en tokuppstressad häst bredvid mig. Hon är verkligen en utmaning den här hästen men idag återfick jag lite självförtroende. Jag kommer klara det.