Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Archive for June, 2012

Island.

Det tog inte många timmar innan känslan återkom, jag vill leva resten av mitt liv på hästryggen på Island.

Vi måste prata lite om Fluga. Igen.

Ni minns väl Fluga, det svarta stressade stoet som tog sig in i mitt hjärta under vintern här på Island? Som jag skulle köpa men sedan inte gick igenom besiktningen?

Nu är jag tillbaka, om än bara för en liten visit, och jag har varit ute på en tredagars ridtur som Eggert leder. Vi red tre hästar om dagen och andra dagen var det dags att återigen rida Fluga. Hon har ridits två-tre gånger sen jag åkte i februari och då av Eggert och en turist från förra ridturen som blivit förtjust i henne när han sett Eggert rida henne. Det gick dock inatt så bra, hennes spändhet och energi skrämde honom och han fick byta häst rätt snabbt.

När jag skulle försöka fånga henne var hon sitt gamla vanliga spända jag. Det tog lång tid att nå henne och hon var som en blixt iväg så fort jag närmade mig mer. Vi fick varactre stycken och driva in henne i en liten fålla för att kunna fånga henne.. Min lilla Fluga som jag kunde fånga helt själv i hagen när jag åkte, som kom fram till mig!

När jag väl fick tag i henne och började jobba lite med henne från marken som jag gjorde i vintras så var det som om hela hon slappnade av. Det kändes som om hon kände igen mig och kände sig trygg med det vi gjorde tillsammans. När jag satt upp och lutade mig fram och gav henne en godis så rusade en massa känslor genom mig. Fluga väntade fint på mig innan hon gick iväg och skötte sig så himla prickfritt.

Sen satt jag där med ett leende från ena örat till det andra och när Eggert red förbi och frågade “Ella, har du hittat hem?” så fanns svaret liksom skrivet i mitt ansikte. Fluga bjöd på en fantastisk ridtur, bitvis gick det kanske lite fort, men hon lyssnade på mig och hon kändes lika glad som jag av att vara tillsammans igen. Jag grät lite, log mycket och vill aldrig sitta av.

Idag red jag henne igen och hon gick så otroligt bra. Hon frustade och var bitvis riktigt avslappnad. Det känns som om vi hör ihop, jag och Fluga. Både Eggert och Herdis pratade med mig om det. Fluga det lilla spända stoet, är liksom inte så spänd med mig och jag känner mig totalt trygg på hennes rygg. Jag litar på henne fullt ut och ibland gå det rasande fort och hon har full koll.

Så var dagens ritt på Fluga slut, jag grät lite på slutet och Herdis påtalade än en gång att Fluga ser ut att bara ha bestämt sig för att jag är hennes och vice versa.

Sen när jag var ute i flocken vi driver med oss under turen som gick lösa på en stor äng där vi precis ätit lunch  för att hitta dagens tredje och sista häst, Snjall, så står jag en stund och pratar och när jag vänder mig om, så står hon där. Precis bakom Snjall och tittar på mig. Jag vet inte var hon kom från för när jag tränsade var hon inte i närheten. Hon stod bara någon meter från mig med öronen spetsade framåt och mitt hjärta nästan brast när jag såg henne.

Jag bara vet att vi hör ihop, jag och Fluga. Det är hon och jag. Och det känns som om hon delar den uppfattningen. Jobbigt läge just nu.

Var är jag?

Ni efterlyser mig efter frånvaro, det förstår jag.

Jag har varit en dålig bloggare. Kanske har den här bloggen nått sitt slut. Man ska ju sluta på topp, men det var väl några år sedan vi passerade den toppen..

Ingen veckoutmaning blev det heller.

Var är jag?

Jag är här.

Hemma.

Veckoutmaningen vecka fem

20120610-225938.jpg

Veckan som gått har verkligen gått smärtfritt för mig, jag har haft fullt upp utomhus varje dag.

Kommande utmaningar rör sig kring vad vi äter, betydligt svårare, framförallt det där med sockret..

Så, bannlys allt socker och testa tre nya recept. Är ni på?

Sådär ja.

Nu känner jag mig i stort sett helt frisk igen. Skönt! Gårdagen resulterade i ca 16 000 steg, trots att jag inte tog någon promenad eller aktivt motionerade. Men jag var igång hela dagen i stallet.

Vilket också innebär att jag spenderade ca 6-8 timmar utomhus. Det känns som om veckans utmaningar passar mig fint..

Veckoutmaningen vecka 4.

20120603-214541.jpg

Den här veckan ska vi röra på påkarna och det utomhus!
12 000 steg om dagen samt två timmar utomhus lyder veckan utmaningar. Känns “enkelt” för mig, vad tycker ni?