Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Eggert och den dåliga idén, version två.

NÄE! Idag var VERKLIGEN inte en rolig dag.

Eller, den hade kunnat vara rätt rolig, ganska jättekul till och med, om Eggert inte hade bestämt att det inte fanns tid för lunch idag och därför fick mig att jobba i 12 timmar utan mer mat än frukt och corny i magen efter frukost. Vad är det med honom och dessa extremt dåliga idéer nuförtiden? Till hans försvar så kan jag väl säga att han nog inte trodde det hela skulle ta så lång tid och att vi aldrig annars hoppar över lunch, men jag ansåg att det är bättre att ta tio minuter till att äta lunch, än att spendera timmar med lågt blodsocker och låg energinivå, men det är ju jag det.. Framförallt när man är ute i kylan och jobbar hårt hela dagen, då behöver man verkligen fylla på med energi för att orka.

Vet ni hur mycket man hinner göra på 12 timmar? Man hinner köra en jäkla massa vändor till en gård några mil bort och hämta hästar. Givetvis innebär det en jäkla massa tid där man försöker få tag i hästarna, som för det mesta knappt sett en grimma förut. Givetvis innebär det också en massa tid då hästarna sticker iväg och hästarna måste samlas ihop igen (vilket,om de drar så långt de kan, kan ta en timme.). Givetvis började det till slut bli mörkt, min fötter hade ingen känsla kvar, eftersom det kommit in snö i skorna och gjort mina fötter till stelfrusna isbitar osv osv.

Hade jag bara fått min lunch vid 12-13 så hade allt detta ovan bara varit frid och fröjd. Kanske till och med kul.

När jag insåg att vi var på väg hem för att äta middag så var det elva timmar efter att jag ätit frukost och mitt humör var inte på topp. Jag kände mig som en tjurig femåring med svajigt blodsocker. Det är då man älskar synen utav stallets värsta staketmarodör, lös på vägen. Man älskar också tanken på att allt är ofixat i stallet och att hästarna i släpet måste fixas med innan man kan gå in och äta. Klockan var åtta innan jag fick komma in och fullkomligen kasta mig över maten. Det tog tio minuter, sen var mitt goda humör tillbaka. Men på den tiden hade Sigrún hunnit med och ge Eggert mer än onda ögat.

Eggert verkar ha gått in för att göra min sista vecka till den hårdaste. Jag är inte helt förtjust i idén och imorgon tänker jag protestera det bestämdaste om han försöker sig på någon mer dålig idé. Åh, minns de där lugna dagarna när jag spenderade tiden med att i stort sett bara jobba med träningshästarna. Det känns som år sen..

Ikväll blir det tidig kväll.

  • Oj, vad mycket snö det har kommit och vad vackra bilder du ändà lyckades ta pà en sàn jobbig dag. Hatar att gà utan ett màl mat och blir ocksà en grinis dà. I morgon fàr du smita tillbaka för en snabblunch om han fortsätter med sina dàliga idéer.

  • Han kanske försöker göra ditt avsked lättare, så det inte blir lika sorgligt att åka därifrån. Efter den här veckan vill du inget annat än hem och VILA! ;)

    Veronica

    December 15, 2011

  • åå så fina bilder du knäpper :) gott nytt år!

    Ellen

    December 30, 2011

Leave a comment  

name

email

website

Submit comment