Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Archive for December 13th, 2011

En skadedrabbad följetong..

Jag har drabbats av någon form av daglig skade-följetong som jag hoppas att jag ska bryta idag.

I fredags sprang jag, med lite hjälp utav en liten häst, rätt in i en vägg. Det gjorde väldigt ont och jag ramlade runt lite i gruset inne i ridhuset innanjag väl kom på fötter. Efter det har jag enorma blåmärken på vänster sida av kroppen, främst på vönster smalben. Aj.

I lördags var jag på väg genom en låg dörröppning och lyckades smälla upp huvudet rätt i dörrkarmen så hårt att jag nästan kräktes av smärta. Mitt på huvudet stoltserar nu en rejäl och öm bula.

I söndags var jag på väg till stallet och drog givetvis en ordentlig klot på den isiga vägen. Slog i högerbenet och höften sådär härligt som man gör när man ramlar på is. Härligt!

Igår var jag inne i fårhuset och fixade med fåren när jag helt tappade fästet på det ganska hala blöta trägolvet och for ner på mitt ena knä så hårt att det gick hål i mitt andra par underställ.

Idag väntar jag bara än så länge.

To be continued…

Jag älskar Eggert, men..

..han kan göra mig tokig ibland. Det här är ett klassiskt exempel:

Eggert står och funderar över något och jag är på väg mot honom i väntan på direktiv, han säger till mig att gå och hämta en grind som står i andra änden utav fårhuset, en bit bort alltså och jag går dit, är nästan framme när han istället ropar och säger att nej, jag ska komma till honom istället, på något vis får han det att låta som något jag givetvis borde förstått det själv. Jag går tillbaka till honom där han står och tänker och jag står och väntar i säkert två minuter på att han ska tänka klart innan han tittar upp och säger att jag måste gå och hämta den där grinden där borta, den som jag varit på väg att hämta för bara någon minut sedan och han säger det som om jag inte alls nyss varit på väg för att hämta den och blivit avbruten av honom.

Eller en annan klassiker, att få frågan “Har du gjort (sätt i lämplig syssla)?” som om jag visste att jag skulle göra det. Typ när han frågar “Har du hämtat in eltråden i garaget?” och då blir jag ju tvungen att säga nej, eftersom han aldrig nämnt något om en eltråd och jag inte hade någon aning om att den skulle hämtas in. Då är det alltid som om jag glömt att göra det, fastän jag aldrig vetat om det. Fruktansvärt svårt att prestera på topp och vara perfekt här säger jag bara ;)

Sen tänker ni er att han upprepar liknande beteende typ 100 gånger om dagen. Största utmaningen här på gården är att utveckla sin tankeläsarförmåga, för jag ska hela tiden liksom förstå vad han tänker eller vad jag ska göra, utan att ha en aning om vad vi egentligen håller på med. Inte alltid helt enkelt.

Men han ÄR fantastisk.

 

Såhär kan han sitta och tänka och läsa hur länge som helst. Han säger att han “planerar”, men jag har inte sett så mycket resultat av det där planerandet..