Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Jooobbigt!

Ni kanske trodde att jag avlidit? Ja, typ!


Glad efter passet.

Det var alltså Xwalk som skulle testas. Jag hade blivit medlurad utav Sara som frågade om jag ville hänga med och testa. Jag tänkte att Xwalk lät lagomt snällt. Jag såg framför mig hur man skulle gå omkring och göra en massa övningar. När jag väl såg videon i föregående inlägg så blev jag lätt nervös. My god, det såg ju riktigt jobbigt ut!

Mycket riktigt. Passet var tufft, framförallt för mig som inte tränat särskilt mycket explosivitet eller benstyrka den sista tiden. Efter tre vändor uppför en evighetslång trappa skulle vi göra utfallssteg upp. Herregud, där någonstans sa mina ben tack och hej. Och då var vi bara i början utav passet!


Sara hade gruppens snyggaste skor.

Uppförsbacken med utfallssteg halva vägen och löpning uppför det branta slutet tog nästan kål på mig. Att vi skulle upprepa det hela sex gånger var nästan för mycket för mitt lilla huvud som bestämt sa att det där GÅR bara inte. Men det gick, såklart, att ge upp finns inte på kartan, mycket med hjälp utav gänget runtomkring som peppade, en hand i ryggen sista vändan och lite kloka råd från samma superkvinna. Upp med blicken, fram med bröstet och tryck från höften. Vadå, ska man inte släpa sig uppför backar som en ostbåge där man liksom försöker slänga överkroppen fram och ner och nita blicken ungefär en decimeter framför skorna? Måste ha missuppfattat något!

Det var jobbigt. Styrkebiten för överkroppen var ganska liten i jämförelse med styrkan för ben och konditionsbiten. Avslutningsvis spurtade vi uppför ännu en lång backe tre gånger och då dog jag också nästan. Man klarar alltid så sjukt mycket mer än man tror.

Så ja, det var ett jobbigt pass. Men det ska vara riktigt tungt ibland. Det SKA vara skittungt och framkalla blodsmak ibland, för det gör en bättre. Man kan inte bara “mysträna” även om jag tycker att det är väldigt roligt.. För egen del kände jag mig en aning för otränad för att helt och hållet uppskatta upplägget, även om träningen är effektiv och enkel. Jag skulel vilja känna mig lite mer redo innan jag kör nästa pass. Superplus för att vara ute, vem sjutton vill träna inne när hela världen är som en enda lekplats? Instruktörerna var varma, engagerade och inkluderande och det märktes att de flesta i gänget varit där förut, det var en familjär stämning på passet. Enda frågan såhär efteråt, vad fyllde egentligen gångstavarna för funktion?

Det var hur kul som helst att testa och jag är jätteglad att jag hade två superkvinnor vid min sida, både Sara och Mia är bloggkollegor här på bloggar om träning och båda är helt fantastiska. Vilken tur jag har som har sådana inspirerande människor omkring mig.


Kycklinggryta med grönsaker väntade mig hemma. Gott!

  • Stavarna var nog ett lockbete för att intet ont anande som du ska våga testa. :) det är av att träna som man blir tränad! Men hur står jag egentligen på den där skobilden?

    Träningsglädje

    May 12, 2011

  • Åh jag vill också följa med nästa gång! :)

    Erika

    May 13, 2011

  • Absolut! Är du fortfarande sugen på NMT eller har du redan testat?

    ÄtaTränaKämpa

    May 17, 2011

  • Hur får man möjlighet att testa på det där, finns det någonstans där man kan kolla vilka tidpunkter det är och kan anmäla sig eller är det något medlemsförfarande av något slag?? Vore så himla kul att testa :-)

    Millis

    May 13, 2011

  • Millis, om du går in på hemsidan så står det lite mer där. Men egentligen kan man bara dyka upp och betala på plats. Man kan antingen betala per gång eller köpa klippkort. Kan rekommendera att testa!

    ÄtaTränaKämpa

    May 17, 2011

Leave a comment  

name

email

website

Submit comment