Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Archive for May 10th, 2011

Yinyoga på yogayama

Efter en fantastisk dag på alla sätt och vis var det dags för mig att hitta det inre lugnet. Så tog jag mig då äntligen till yogayama för första gången. Det stod yin på schemat och yin är som bekant den yogaform, även om det inte riktigt räknas som en yogaform, som jag gillar bäst. Efter Hawaii letar jag fortfarande efter en yinyoga som kan mäta sig i samma klass som den jag upplevde där. Än har inget ens kommit nära, tråkgt nog. Jag hade stora förhoppningar på dagens klass då jag hört mycket om både den och yogayama och såhär efteråt vet jag inte vad jag tycker.

Klassen var helt annorlunda än de andra yinklasser jag tidigare gått på. Vilket inte behöver vara något dåligt! Instruktören var häftigt, jag gillade henne och hennes tydiga fokus på avslappning och närvaro. Sådant behöver jag. Kanske är det just därför jag tyckte att klassen var svår. Jag väntade länge på att den skulle börja, bara för att inse att när den i mina ögon väl gjorde det, så var det nästan slut.

Klassen var lång, två timmar, vilket jag tycker är perfekt i yin, men jag tyckte att vi höll för få positioner och gjorde för mycket annat “konstigt”. En optimal yinklass för mig skulle vara minst 90 minuter, där minst en timme går till olika positioner som man håller länge, gärna fem minuter. Den restrerande halvtimmen kan få gå till extra fokus på avslappning, närvaro, medvetenhet, utöver det som man också ska ha med sig i alla positioner. Jag vill ha guidning och riktning, både hur jag ska göra rent fysiskt och hur jag ska använda andning och tanke för att smälta in i positionen. Dagens instruktör gjorde det bra, men jag vill ha mer!

Kanske kommer jag aldrig hitta en instruktör och klass som passar mig så som handen i handsken som Kathy Kalani oceanside resort. I värsta fall får jag åka dit igen..

Efter att ha somnat två gånger under kvällens klass, sömn som inte är sömn utan där man hela tiden vet vad som försiggår runtomkring även om man sover, så var jag väldigt lugn och avslappnad när jag och Sara gick därifrån. Vilket kanske syns på bilden ovan..

 

 

Grönt ljus för löpning

20110510-032249.jpg

Nu har jag varit på det tredje besöket hos Mårten och fått min benhinna behandlad. I väntrummet kände jag mig extra taggad eftersom kvinnan innan mig kved av smärta. Härligt!

Och visst gjorde det ont även idag, men det är en hanterbar smärta. På bilden ser ni märkena på mitt ben efter behandlingen. Jag har också fått grönt ljus för att testa löpning igen, en kort vända på 10-15 minuter. Det ska bli jättekul!

Tillbaka i sadeln!

Vilken fantastisk start på dagen jag hade imorse. Med träningskläderna på stod jag redo och väntade vid Mälarpaviljongen på PT Magnus. Idag var första passet tillsammans och jag hade absolut ingen aning om vad som komma skulle.


Jag har inget riktigt bra fotoställe i nya lgenheten, vilket jag känner nu kan bli ett mycket stort problem..  Dagens träningsoutfit var svart från topp till tå. Just do it-tröja från Nike och byxor med rosa detalj från Röhnisch som jag fick på topploppsfrukosten, supersköna men dessvärre har det gått hål i dem trots att jag aldrig använt dem tidigare. Tråkigt!

Solen sken och det var varmt även om det bara var morgon än. Maj känns som det nya juni. Kalla vintrar och varma somrar, jag älskar det! Vi hittade en perfekt gräsplätt i Rålambshovsparken där jag först fick göra en del tester i styrka, rörlighet och balans. Jag hade förväntat mig att det skulle gå ganska dåligt och att Magnus skulle gnugga händerna och säga “Ja, här har vi en hel del att jobba med..” lite bekymrat. Jag blev därför oerhört positivt överraskad när jag istället fick höra att de inte såg så tokigt ut, rentav bra. Kul!

Efter ett gäng snälla övningar där vi kunde konstatera att jag är lite kort i baksida lår, att jag inte är lika rörlig på vänster sida som höger, samma med balansen så var det då dags för lite riktig träning. 40 utfall, 20 knäböj och två väldigt vingliga och mjölksyrestinna löpspurter som varade i en evighet senare mindes jag plötsligt hur det känns att TRÄNA. Jag älskar det! Jag älskar hur pulsen dunkar, hur lungorna bara ropar efter syre och kroppen svarar från topp till tå. Sen är det sjukt jobbigt också och när jag precis gjort 20 utfall och 10 knäböj och blivit ivägskickad på spurtlöpningen, då gäller det att plocka fram viljan. För då ÄR det jobbigt. Då vill inte kroppen. Den vill sakta ner, ta en paus och andas. Mjölksyretåligheten är inte så hög hos mig just nu, vilket snabbt gjorde benen till spagetti. Men det är kul!

Vi avslutade passet med TRX för överkroppen, också det väldigt jobbigt, men på ett helt annat sätt. Jag upplever träning med TRX som omöjligt att smita undan och fuska för det kräver hela tiden att jag håller balansen och kontakt med musklerna. Vilket också gör att det är mycket jobbigare än det ser ut.

Det var en väldigt glad, inspirerad och trött Ella som vandrade hem idag. Solen sken fortfarande och livet kändes så himla lätt och härligt. Det här kommer bli och är redan en fantastisk dag! Resten av dagen bjuder nämligen på en behandling utav benhinnan hos Mårten i Uppsala, Yinyoga med Sarayogayama, plugg, solsken och en fin kväll med min sambo.

Och en sån här god lunch!

Spännande.

Nu blir det PT-träning. Superkul och nervöst.