Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Lucka 24 – Ett ögonblick

Varje dag under december kommer jag öppna en lucka till mina minnen, tankar och åsikter. Kanske lär ni känna mig, personen bakom den här bloggen, lite bättre under resans gång.

Jag var 21 år och satt ensam på en 12 timmars flygning mot Sydney. Bakom mig hade jag lämnat en kusin och en god vän och sex veckor i Asien, framför mig hade jag ett blankt oskrivet blad. Jag hade inte ens någonstans att sova natten jag skulle landa. Jag hade bara ett datum, en dryg månad framåt, då jag återigen skulle befinna mig på Sydneys internationella flygplan för att styra kosan mot Fiji. Jag var helt ensam, kände ingen och hade ingen mer än mig själv att förlita mig på. Tjejen i flygstolen bredvid frågade vad jag skulle göra i Australien och jag svarade att jag inte hade någon aning. Skulle jag se guldkusten? Jag tvekade, insåg att jag glömt att ens bläddra i min backpackerguide för att ta reda på vad landet down under, hade att erbjuda.

Sex på kvällen landade planet och jag stod förvirrad, lite nervös, men ändå förvånansvärt lugn på Australiensk mark. Ensam alltså. Jag hade tvekat när jag förstod att min resa skulle fortsätta utan sällskap. jag har övervägt att också vända hem. Men jag stod tillslut där, i början av november alldeles själv och kände att äventyret på något vis bara hade börjat. Vägen till mig själv. Jag skulle vara hemma två dagar före julafton. Men det blev först i april som jag återvände hem till Sverige. Den resan förändrade mig för alltid på så många sätt. Jag kom hem starkare, tryggare och med mycket mer självsäkerhet i kroppen. Jag hade goda vänner, en fantastisk kärlekshistoria och vykortsvackra minnen med mig i bagaget och kommer förmodligen alltid nära en liten längtan tillbaka. Jag är så oerhört tacksam att jag vågade trots att jag var rädd.


Familjen jag bodde med i Fiji.

  • God jul finaste Ella!

    Njut nu riktigt ordentligt av julen. Jag har också suttit ensam på det där planet till Sydney. Något utav det bästa jag gjort. Stor kram hoppas vi får till det snart!

    Apan satt i granen @ Spotlife

    December 25, 2010

  • Så starkt att våga åka iväg på en så lång resa alldeles själv utan några planer. Tror att det är i de stunderna som man verkligen lär känna sig själv vilket är en otroligt nyttig lärdom. Längtar efter att göra en sådan resa men det är bara för mig att konstatera att jag skulle ha gjort det tidigare i så fall.. Hoppas att du har en underbart jul! :)

    Ulrika

    December 25, 2010

  • Wow, vilken grej! Jag är verkligen imponerad! Något sånt där skulle jag också vilja våga göra! Men det är faktiskt riktigt härligt att bara läsa att någon annan vågar göra något sådant ;)

    Joline

    December 25, 2010

  • Fantastisk historia, så himla bra att du tog steget och gav dig ut i vida världen på egna ben, önskar jag gör något liknande någon dag!

    Ida

    December 27, 2010

Leave a comment  

name

email

website

Submit comment