Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Hur blev det såhär?

Fina Emelie ställde frågan “Vad gjorde du som gjorde att du tappade dem (de kilon jag gått ner tidigare, mitt förtydligande) och jämför det med dagens liv?”

Åh, det är en bra fråga!

Rent spontant så vet jag att det handlar om några huvudpunkter. Förra hösten, när min viktminskning gick som bäst, tränade jag mycket mer än vad jag gjort den här hösten. Kanske inte helt optimalt alla gånger, men jag gjorde helt klart av med mer energi än vad jag gör av med nu. Jag var dessutom mycket noggrannare med mängden mat jag åt och att äta regelbundet. Jag hade överlag en bättre dagsrutin med både sömn och mat. Jag har fortfarande en okej dygnsrytm om man jäför mot hur jag var när jag var yngre. men jag har halkat efter lite när dte kommer till att äta regelbundet på bestämda tider och att även planera in små mellanmål.

Förra hösten var jag inte rädd för energirika produkter, men jag åt mindre av dem.

Idag har det blivit som ett hopkok av felaktig information och jag har tolkat mina tankar kring “lägre krav på mig själv” som att jag inte ska anstränga mig. Jag har tolkat mina tankar kring “det är bättre för kroppen med exempelvis äkta smör (eller grädde, eller fullfett-produkter etc),  än lätta (eller lättgrädde, lightprodukter)” som att jag kan äta hur mycket smör som helst. Jag har tolkat mina tankar om att vila är viktigt, som att jag ska vara mer inaktiv. Jag har tolkat mina tankar kring att förbud bara skapar en viss besatthet, som att jag kan äta godis när helst jag känner för det. osv.

Såhär i efterhand kan jag ju lätt se hur det blev som det blev. En enda tokig röra av tankar som jag valt att tolka på ett sätt så att jag egentligen inte skulle behöva göra så mycket jobbigt arbete. Inte behöva anstränga mig för att släppa kraven trots att jag presterar. Inte behöva vila på ett sätt som är bra för både kropp och själ, med närvaro. Etc.

Så, tittar jag tillbaka på förra hösten så är receptet nog att tänka om på vissa bitar. Maten ska återigen bli mindre tröst och trygghet och mer regelbunden och planerad. Träningen ska bli lite mer fokuserad och även den planerad. En väldigt viktig punkt är att röra sig mer i vardagen och få bort inaktiv tid.

Jag är iaf glad över att jag har världens finaste mössa! Och världens finaste bloggläsare som peppar och hejar på mig. i är helt underbara! (Sen är jag också glad för att det är jul och en massa andra grejer.)

bloglovin

  • vilken intressant analys! Och så mycket självinsikt! Inte alla som har förmågan att verkligen titta på vad de själva gör- hur vad varför! Klok du är! Visst är det skönt, om än lite enerverande, när man inser att man egentligen har facit i hand. Man ska bara använda det rätt också!

    God jul! =)

    emliscious

    December 21, 2010

  • Nu när du vet vad som funkar och inte funkar har du alla förutsättningar att fortsätta i rätt riktning. Det kommer att gå bra!

    Personligen tycker jag att det är oerhört svårt att hitta balansen mellan att tillåta och lagom mängd. När jag tillåter något blir det lätt för mycket och därför är det lättare (men ändå svårt) att “otillåta” även om det egentligen känns mindre bra.

    Russin

    December 21, 2010

  • Jag funkar som “Russin” här ovan. Tillåter jag t.ex. bröd så blir det lätt mackor istället för riktig lagad mat. Bröd leder dessutom till sötsug hos mig, kanske inte direkt efter jag ätit en macka utan det kan komma några timmar senare eller nästa dag. Det är lättare för mig att skippa allt socker och alla uppenbara kolhydrater istället för att äta lite grann av det.

    Önskar du kunde hitta ett sätt som fungerar för dig! Var inte rädd för att testa nya saker :)

    Kram och God Jul! :)

    Dessi

    December 21, 2010

  • Åh, APCOOL mössa! :)

    Och du är i vanlig ordning klok och vet så bra… jag hejar på dig!! Kram!

    JoHo

    December 21, 2010

  • Måste börja med att säga att jag tycker det är OTROLIGT starkt av dig att fortsätta skriva och fortsätta hålla lågan uppe och att du fortsätter att kämpa trots att du känner att det är tungt och motigt. När du gör det så delar du med dig så mycket till oss andra som också, tro det eller ej känner precis samma sak som du med jämna mellanrum (ialfall jag)

    Jag lovar att fortsätta peppa dig och jag är övertygad om att du en dag kommer att nå ditt mål samt finna hållbar balans :)

    Fortsätt med ditt skrivande och med din positiva inställning till livet!
    KRAM FRÅN MIG PÅ HÄLSORESAN!

    =)

  • Jag känner så väl igen det där med att stretcha på grejer, smörexemplet är ett konkret sådant, där jag tänkt likadant. När jag i somras fick diagnosen IBS och uppmaningen att äta mindre grönsaker, fibrer och fukt och istället äta vitt bröd och pasta, så gjorde jag det och tänkte att det ju är bra för min mage=bra för mig. Men mängden måste ju fortfarande anpassas. Det är lätt att landa i det där och att mer måste betyda bättre.
    Jag tror som du säger att nyckeln är mycket vardagsaktivitet som inte är träning, kombinerat med träning (för mycket träning ger bara en utbrändhet i slutändan) och framförallt, för iaf min del, att jobba på självkänslan. Nu är inte jag överviktig, men jag har varit rätt mullig och måste alltid tänka på aktivitet och intag. Med din blogg väcks många bra tankar som hjälper mig – tack :)

    Katten

    December 27, 2010

  • Frukt naturligtvis, fukt dricker man ju ;)

    Katten

    December 27, 2010

Leave a comment  

name

email

website

Submit comment