Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Diet eller svält?

Ni vet dieter som drar ner på kalorier, man räknar med ett underskott, för att se ett minusresultat på vågen. Det är ganska simpel matematik. Man säger att 7000 kcal motsvarar ett kilo fett, ett underskott a 500 kcal om dagen blir då ett halvt kilo i veckan. Man kan tycka och tänka vad man vill, men kalorier anses av de flesta vara knepet. Underskott är enda vägen till viktminskning.

Det finns en väldigt välkänd studie från femtiotalet, The biology of human starvation eller The Minnesota Starvations experiment, som den också kallas, där forskaren Ancel Keys studerade hur svält påvärkar människor fysiskt och psykiskt.

http://gunpowder.quaker.org/starvationimage.jpg

Studien var uppdelad i 4 olika delar under ett år och hade 36 undersökningsdeltagare. En 12:veckors period då deltagarna genomgick regelbundna fysiska och psykiska test och gick på en diet på 3200 kcal. En svältperiod under 24 veckor där deltagarna gick på en diet på 1500 kcal. En 12 veckors period för kontrollerad återhämtning, då deltagarna fick börja äta mer igen, men med kontrollerade dieter. Den sista perioden var en fri rehabiliteringsperiod på 8 veckor då deltagarna fick äta precis vad de ville.

Vad fick studien för resultat? Jo, att förlängd “semi-svält” skapar en markant ökning utav depression, hysteri, hypokondri. De flesta upplevde perioder av grav känslomässig stress och depression. Deltagarna blev extremt besatta av mat, både under svältperioden och rehabiliteringsfasen. Sexlusten minskade drastiskt och de blev både socialt isolerade och drog sig undan socialt. Koncentrationsförmågan försämrades bland annat liksom ämnesomsättningen, vilket i sin tur ledde till sänkt kroppstemperatur, lägre hjärtfrekvens och andningsfrekvens.

Vad är då det intressanta i det här? Jo, deltagarna i den här studien låg på en diet på 1570 kcal när de var i svält. 1570 kcal. Intressant är också att besattheten av mat fortsatte till långt efter att deltagarna återfått möjligheten till att äta vad de ville och även återfått sin normalvikt.

http://www.nopaperpress.com/members/1289793/uploaded/Day26iP2.jpg

Hur många tror ni idag äter en diet på 1570 kcal eller betydligt mindre, när de ska gå ner i vikt på ett “hälsosamt sätt”? Vi ska givetvis ta med i beräkningen att deltagarna i studien var män. Men ändå. 1570 kcal ansåg de här forskarna var att svälta sina deltagare och med den kalorinivån fick de slående dåliga resultat både fysiskt och psykiskt. Hur många idag skulle anse att 1500 kcal är svält?

Vi tror ibland att det är så enkelt med vikt och kalorier. Vad vi kanske inte alltid räknar med är att kroppen är mer komplex än så. Kroppen behöver sin energi för att fungera. Hjärnan, bara den står för 25% av kroppens energiförbrukning i vila, behöver helt klart sin energi för att fungera optimalt.

Är en kalori alltid bara en kalori och står våra dieter över fysiska behov? Kan våra kroppar och hjärnor fungera optimalt med underskott? Jag tror inte det. Men jag har varken utbildning eller erfarenhet nog i ämnet för att kunna ge några alternativa förslag. Egentligen ska man nog tänka mindre och lyssna mer på kroppen. Den vet tametusan alltid bäst.

  • Hjälp, vad sjukt egentligen!! tror att många kroppar idag behöver mer än de får :/ Skrämmande!

    victoria

    November 19, 2010

  • Om du äter mer än vad du gör av med så går du upp i vikt. Äter du mindre än du gör av med så går du ner i vikt. Äter du vad du gör av med så håller du vikt. Ungefär precis så enkelt tror jag att det är. Om du sen vill gå ner, upp eller behålla vikt är ett helt annat val man får göra. Själv har jag ju nu under en period ätit mindre än vad jag har gjort av med, även om jag fortfarande ätit balanserat, och gått ner 8 kilo. Ett val jag har gjort och ett resultat jag är nöjd med. Känner mig inte varken mer eller mindre korkad eller deprimerad p g a det. Och om det nu visar sig att jag blir lite mindre smart av det eller något mer nedstämd framöver så får jag väl ställa det i proportion till känslan av att väga 8 kilo mer och hur jag mådde av det. Det finns plus och minus med allt här i livet men för mig handlar det om att plussen ska överväga:-)
    Puss

    Nina

    November 19, 2010

  • Ja det där med kalorier är svårt! Alla säger olika och står det olika i alla tidningar. Det bästa är nog helt enkelt att lyssna på kroppen och äta utifrån vad man mår bäst av :) Räknar du kaloirer, eller vet du ungefär hur stort intaget är?

    Ha en bra bra dag!

    Zandra B

    November 19, 2010

  • för att inte sätta kroppen i svält eller känna sig svälktande tror jag det är viktigt att även se var ifrån man tar sina kalorier. vists ålter det lätt med kalorier in och kalorier ut men jag tycker man ska gräva lite djupare än så! du kan få mycket mat för 15000 kval- och du kan få jävligt lite- beroende på VAD du äter! samma som att du kan shoppa mycket eller knappt ingenting för 1500 spänn!

    emliscious

    November 19, 2010

  • jag har några frågor om studien:
    1. gjordes den på redan överviktiga eller på normalviktiga? om den gjordes på normalviktiga kan det finnas skillnad i konsekvenserna på hjärnan (som väl är det organ som görs oss deprimerade etc.)
    2. gjordes det några studier på skillnaden i vad de åt? deltagarna fick ju i sig uteslutande kolhydrater och allt var light. det skulle vara intressant att se skillnaden med annan mat.

    men jag håller med om ditt avslutande stycke. du är klok du!

    Träningsglädje

    November 19, 2010

  • Synnerligen intressant. Är det inte så att psykisk ohälsa ökar generellt i samhället. Skulle vara intressant att se om det finns nån koppling till att alltfler “vanliga” människor ständigt, ständigt bantar, räknar kalorier eller på annat sätt följer dieter som lovar mirakel.

    Det kan man fundera på.

    AC

    November 19, 2010

  • Som någon skrev, det är enkel matematik. Äter du mindre kalorier än vad du behöver så går man ner i vikt, äter man mer kalorier så går man upp. Men anledningen till att man går ner i vikt vid kaloriunderskott är ju för att då hämtar hjärnan och kroppen energin från ens reserver, det är därför man går ner i vikt. Så om man är överviktig så får kroppen ändå den energin den behöver, även om man ligger på för lite kalorier. Det är ju därför som djur som går i ide äter upp sig inför vintern!

    AJ

    November 19, 2010

  • Kroppen är smart. Den vet bäst – utifrån att spara och behålla så mycket energi som möjligt. Sänker vi kaloriintaget sänker den ämnesomsättningen. Ökar vi intaget ökar den fettinlagring. Belastar vi muskler växer de för att motsvara belastningen, allt för att behöva göra av med så lite energi som möjligt i längden. Jag håller med om att många inte ger kroppen den energimängd som behövs. Men i andra änden finns ju de som lever endast efter det kroppen säger åt dem att göra – äta snabba kolhydrater så hjärnan får sitt och kroppen kan spara energi inför nästa svältperiod (som aldrig kommer). Intressant inlägg! =) ha det bra!

    doofie

    November 19, 2010

  • Verkligen intressant!

    Siri

    November 19, 2010

  • Inte för att jag är någon semi-svältförespråkare av något slag, men något är värt att tänka på med tanke på att det verkar som om det var ganska länge sedan studien utfördes, så måste man ha i åtanke att folk använde sina kroppar bra mycket mer förr i tiden.

    1570kcal kanske är tillräckligt för vissa numera, medan det faktiskt verkligen räknades som svält på den tiden då folk helt enkelt var mer aktiva. Jag misstänker att deltagarna i den där studien knappast satt på ett kontor halva dagarna.

    Sofia

    November 19, 2010

  • Jag borde kanske inte försöka göra tre saker samtidigt, med tanke på hur jag formulerade mig i förra kommentaren, men jag hoppas ändå att min poäng gick fram? :)

    Sofia

    November 19, 2010

  • Usch, obehaglig läsning!

    Paula

    November 19, 2010

  • väldigt intressant läsning.

    Jag lever på ca 500 kcal om dagen, och kan ärligt talat inte få i mig mer, men skulle inte säga att jag svälter, jag äter två gånger om dagen och är mätt. Om jag skulle äta 1500 kcal skulle jag se det som enormt mycket. Absolut inte svält.

    Men nu är jag en dålig måttstock då jag vet att jag har en ätstörning, och att jag borde äta mer.

    Anonymous

    November 19, 2010

  • Jag har också läst den där studien, och visst finns det saker som man kan ifrågasätta. Vad åts? Hur var deras aktivitetsnivå? Alla lika?
    Skitsamma, men eftersom jag jobbar med detta ganska mycket, så har jag ju också min version av en “viktnedgång”.
    När jag får klienter som vill “gå ner i vikt”, så pratar man lite om hur och varför mm, och så kommer man alltid (än så länge så är det faktiskt ALLTID) fram till att man inte vill gå ner i vikt, man vill gå ner i fettprocent. Musklerna får gärna bestå, och skelett och inälvor, är ganska svårt att göra någonting åt.
    Jag är inte mycket för dieter, och metoder, jag förlitar mig på kaloribalans:
    Ska man ha en viktnedgång, som innebär att man tappar i fett, och inte i muskler, så siktar man på ett kaloriunderskott på -500 kcal/dag.
    Svenska livsmedelsverket rekommenderar att vi får i oss vår energi fördelat såhär: 55 % Kolhydrater, Fett 30 % och Protein 15 %, OBS att det är procentuellt av energin. Jag utgår från det, och så får man utefter det prova sig fram lite mer, eller kanske lite mindre. Vi är individer allihop, och vi måste alla beräknas individuellt. Jag kan BERÄKNA kaloribehovet för mina klienter, men inte säga exakt, utan lite upp till var och en som sagt var.
    Mitt första mål är inte klientens fettförlust, utan att min klient både mår bra under tiden, och att hon/han har energi att prestera under dagen, både med träning och sitt yrke.
    Klientens hälsa är min första prioritering, utan undantag.

    Hans

    November 19, 2010

  • […] läser intresserat era kommentarer till fredagens inlägg, jag misstänkte att det skulle vara ett ämne som […]

Leave a comment  

name

email

website

Submit comment