Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Archive for November 22nd, 2010

Uppladdning före träning.

Jag känner mig rätt trött idag, men ska in till stan och pigga upp mig med lite Streetdance, ska bli väldigt roligt!

När jag kom hem från skolan så behövde jag lite energipåfyllning så att jag ska orka, då blev det denna tallrik med banan, kiwi och lite ostkaka. Jag bara älskar ostkaka!

bloglovin

Priset för årets träningsblogg.

Jag var på prisutdelningen för Årets träningsblogg som Fitness Magazine delade ut  för första gången i år i samarbete med Sparkibaken.

Jag skrev knappt om priset när det var nomineringsdags, vilket kanske varit ostrategiskt. Men jag vet inte om jag ens skulle klassificeras som träningsbloggare, enligt de grundkrav som fanns. Jag skriver inte enbart om träning, först och främst och även om jag själv ser på mig som mer träningsgbloggare än en viktbloggare, så är jag både och.

Jag har haft många synpunkter på tävlingen; först och främst är jag jätteglad att den finns och kommer fortsätta finnas. Det är superbra att den här delen av bloggvärlden får lite uppmärksamhet. Det finns mängder med träningsbloggar, många inspirerar och motiverar sina läsare till träning och att ta hand om sin hälsa. Bloggarna kring träning och hälsa syns dock inte i det stora hela, det finns inte ens en kategori för “träning” på Bloglovin. Det är på tiden med uppmärksamhet riktad mot träningsbloggarna.

Men med detta pris så kommer en hel del funderingar kring vad man egentligen vill med det? Vill man kora den bästa träningsbloggen? Vill man kora den träningsbloggen med flest läsare? Vill man kora den träningsbloggaren som är bäst på att göra reklam för sig själ och för tävlingen? Vill man få reklam? Vill man uppmärksamma träningsbloggosfären? Vill Fitness få reklam genom att alla träningsbloggare skriver om tävlingen och länkar sina läsare dit?

Fitness är en stor tidning, ändå kändes det som om tävlingen aldrig riktigt nådde fram i tidningen utan mest var en tävling som marknadsfördes på olika bloggar. Varför skrevs det så lite om priset, som faktiskt var väldigt generöst med en träningsresa (som enligt ryktet Sofy ska tackas för) och träningskläder från Reebok för 10 000 kr. Det är ju ett fantastiskt pris! Men varför skrevs det så lite om det i andra medier än bland träningsbloggare? Var var reklamen från Fitness sida?

Att man kan rösta hur många gånger man vill på finalisterna och att även det var helt och hållet drivet från bloggarna, är så himla tråkigt. Jag läste någonstans att möjligheten att rösta så  jämfördes med Idol. Jag vet inte vad jag ska säga om det, Idol ses av flera hundra tusen personer som alla vet vilka som är med och tävlar. Jag som inte ens ser på Idol vet vilka som är finalister. Den här tävlingen uppmärksammades utav de som läste bloggar som antingen gjorde reklam för tävlingen, eller som var finalister.

Slutligen så var jag ju också på plats under prisutdelningen på Best of the Best då Mia välförtjänt vann första priset. Tråkigt var bara att priset delades ut under lunchen, inne i gruppträningssalen, på den dag med minst deltagare på konventet och fick således väldigt liten publik. Även tråkigt att väl på plats så kändes det verkligen som om det fanns en vinnare och fyra förlorare. Vad var vitsen med att läsa upp vem som kom sist av finalisterna? När man har fem finalister, så tycker jag att alla fem ska känna sig som finalister och alla förtjänar ett pris och viss hyllning. Man ska inte gå därifrån som tvåa och känna sig som en förlorare. Plats 2-5 fick ingen större uppmärksamhet alls och inte heller nämndes något pris för de övriga finalisterna.

Jag ska inte bara vara kritisk och gnälla, för jag tycker att idén är superbra och priset är verkligen välkommet. Det finns en stor utveckligspotential i priset och jag hoppas att mycket kommer att se annorlunda ut till nästa år. Mina förslag och önskemål är som följer:

Dela ut fler priser. En till årets träningsblogg, men kanske en till årets nykomling, eller årets träningsprestation eller ett pris till årets “livsförändring”. För att ta några exempel. Ge bloggar som kanske har oförtjänt få läsare, lite uppmärksamhet. Slå på stort och ge tävlingen plats i tidningen och ragga lite reklamplats hos andra medier. Det måste ju finnas andra tidningar som kan vara intresserade av tävlingen. I år tyckte jag att ansvaret låg på bloggarna själva att marknadsföra tävlingen, vilket ger den lite sämre status. Gör tävlingen känd och erkänd, så kommer fler att känna till den, fler att rösta och fler kanske okända bloggar kommer få röster.

Ge finalisterna plats i tidningen, ordentligt. Varför inte göra ett reportage om de olika finalisterna inför finalomröstningen i tidningen, så att fler får skapa sig en uppfattning och läsa om de olika bloggarna. Så att bloggarna får den uppmärksamhet de förtjänar. Låt även alla finalister få pris, det ska kännas att man har tagit sig till final, det ska vara något att vara nöjd och stolt över. Gör givetvis röstningen personlig med exempelvis mailadress, så att det bara går att rösta en gång i finalen.

Förflytta prisutdelningen till stora mässhallen, om den nu ska ligga under Best of the Best och Hälsomässan, så att prisutdelningen får publik. Låt alla finalister som är på plats komma upp och presenteras. Se till att alla som ska prata vet om vilka finalisterna är.

Det ska bli spännande att se hur tävlingen utvecklas. Träningsbloggar finns det ju mängder utav och fler verkar vi bli, spännande.

Morgonmöte med ett vinterlikt Stockholm.

Jag fick sällskap ut imorse, inte av Katarina Wennstam, utan av min sambo. Stockholm hade klätt om till vinterskrud och även om det förmodligen bara är ytterst temporärt, innan det börjar smälta igen, så var det härligt. 45 minuter, med en hel del pulstoppar efter några långa backar. Känner mig som en  ny människa! En perfekt start på veckan.

Morgonpromenad it is!

Idag snusade jag hästdoft, red och kände lugn. Dessutom utförde jag ett välbehövligt städryck i lägenheten och åt filmjölk till middag. One of those sweet days. Mår så bra i själen idag!

Imorgon tror jag att jag måste väcka kroppen lite och eftersom min ipod är fylld med Katarina Wennstams Alfahannen, så tror jag att det får bli en morgonpromenad innan jag ska ha ett möte angående egenterapi via skolan (man måste gå 50 timmar i terapi hos en psykolog för att bli psykolog och just nu behöver jag verkligen lite hjälp med att komma åt mina tankar och mönster, så det passar ju fint). Tänk att när man börjar i en ände och nystar i sitt garntrassel, så känns det på en gång bättre. Att komma ifrån hjälplösheten är verkligen en stor del av jobbet.

Jag har en känsla av att nästa vecka kommer bli fin. Det är jag tacksam för idag.