Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Archive for November 20th, 2010

Viktminskningen då?

Nu har jag haft en ganska lång tid av tankar som snurrat, känslor som känts, både högt och mycket och en kropp som nästan bara kollapsat, med höga levervärden, låga järnvärden, campylobacterinfektion och hög stresspåverkan.

Men nu känns det som om jag någonstans har landat i mina tankar och min kropp börjar sakta men säkert återgå till en frisk och stark sådan och då blir det också dags att besvara frågan jag ställt mig rätt länge:

Vill jag gå ner i vikt?

Jag har hittat svaret inom mig själv, försökt att inte få mina tankar och känslor färgade av omgivningens tankar, åsikter, eller kanske önskningar. Och jag har hittat ett svar som någonstans kändes rätt enkelt.

Ja, det vill jag.

En lång motivering till varför, ska jag komma med. Men grundskälet är att jag fortfarande känner mig en aning begränsad av min vikt och min kroppsstorlek och den trots allt är extra slitsam för min kropp att bära på. Allt som har med andras åsikter och ytligheter, har jag lagt åt sidan. Den motivationen är så oerhört förgänglig. Motivationen måste komma inifrån, från mitt inre. Hade min känsla i bröstet sagt att nej, jag vill inte. Då hade det fått blivit så, oavsett hur “fel” det kanske hade sett ut i andras ögon.

Så, den här bloggen kommer på sätt och vis behålla sitt ursprungliga syfte. Jag ska bli lite lättare. Men jag tror att upplägget kommer förändras. Förändringar som innebär att viktnedgången ska bli ett resultat av ett jättejobb. Ett mentalt sådant. Jag måste kika lite igen på alla de där hjärnspökena som jag blivit varse om på sista tiden. Stirra dem i vitögat och våga möta dte som stirrar tillbaka på mig. Viktnedgången ska bygga på kärlek till mig själv och vägen ska vara fylld med respekt och tacksamhet inför den här fina, starka och vackra kroppen som hela tiden gör sitt bästa. Det blir mindre press, men kanske mer struktur.

Jag har inte hela tänket klart för mig än, det får ligga och puttra inom mig tills dess att det känns färdigt. Men vet ni vad, det känns så skönt att ha hittat det här svaret inom MIG och ingen annanstans.

Ge mig riktig vinter, nuu!

Vaknade idag upp 16 mil ifrån Stockholm, i mitt andra hem, och utanför fönstret vilade ett vinterlandskap. Hade jag inte haft en tid att passa tillbaka i Stockholm, så hade jag bylsat på mig varma kläder och tagit en lång vinterpromenad. Åh vad jag längtar efter snö och minusgrader!

Igår var jag på en fantastisk middag hos min sambos familj. Det var julkänsla för hela slanten och hur mysigt som helst. Det bjöds på plockmat till förrätt och bakpotatis, oxfilé med hemmagjord bearnaise. Vilken fredagkväll!