Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Archive for August 23rd, 2010

Vad sägs om yoga imorgonbitti?

Jag är stel som en pinne. En väldigt stel pinne.

Så jag kryper till sängs nu, ställer klockan galet tidigt och går på yoga imorgonbitti. Nu när det är skrivet på bloggen så finns det inget utrymme för snoozande.. (Ett extremt bra knep har jag märkt. Jag är annars ganska bra på att snooza..)

På gymmet ska man vara svettig och ful.


Som jag var idag. Hade glömt att jag hade sminkat mig imorse..

(Rubriken kan förövrigt härledas till det här inlägget jag läste för någon dag sedan. I agree!)

En timmes afro. Jag har dansat en del afro förut och gillar det, men har tyckt att det kan bli lite tråkigt i längden. Det är dock bra komma-igång-träning. Kul, inte så mycket koreografi och lätt att få upp pulsen. En timme gör sig själv. Det roliga är att jag inte har varit på afro på säkert ett år. Och idag när jag kom dit, så går sats-passen fortfarande på sommarschema, vilket innebär att instruktörerna får fria händer. Fria händer idag innebar att vi körde en koreografi som är den enda jag har kört när jag gått på afro på sats. En aning absurt att det var just den koreografin som kom på det enda pass om jag helt spontant gick på.

Det positiva med var att jag kunde hela koreografin i muskelminnet (spännande det där) så jag slapp tänka och kunde köra skiten ur mg själv istället. Blev en nästan aggressiv dans. Riktigt svettigt och riktigt roligt!

Tid: 55 min
Maxpuls: 179, 88%
Snittpuls: 143, 70%
Kaloriförbrukning: 575

Eftersom jag inte kände mig helt färdig, ställde jag mig på wave-maskinen på gymmet och svettades lite till. Måste sett för gräsligt ut med all mascara runt ögonen.

Tid: 25 min
Maxpuls: 166, 82%
Snittpuls: 148, 73%
Kaloriförbrukning: 279

Kände mig trött, glad och hungrig när jag var klar. Åh vad jag älskar livet. (Börjar jag låta tjatig? )

De tre finalisterna i tävlingen: The story of my Löparsko!

“Jag har alltid trott att jag inte är någon riktig spring-tjej, jag blev alltid så trött och så fick jag ont i mina knän. Redan efter 5-10 minuter tänkte jag bara på hur jobbigt det var och hur ont det gjorde. Men så en dag bestämde jag mig för att köpa ett par bra löparskor. Sagt och gjort. Premiär rundan blev succé, helt plötsligt var det inte alls lika jobbigt. Mina knän började inte trassla och det gjorde inte ont. Det var plötsligt kul och det kändes som om att jag skulle kunna springa hur långt som helst. Mina skor har gett mig löparglädje!” /Matilda

“Mina första trevande steg, som ett litet barns steg när hon ska lära sig gå – att våga släppa taget om det hon håller i och ge sig iväg. Så kändes det den där morgonen när jag och mina första löparskor skulle ge oss ut i skogen. Att våga släppa taget är ett av stegen i livet, efter det kommer det nya utmaningar. Jag tog de där första stegen, men än finns det mål kvar att nå – att springa bättre, snabbare och längre. Att börja älska att springa. Att våga springa är för mig en lycka.” /Evelina

“Jag är stark. Pulsen trummar rytmiskt i bröstet. Lätta steg, lätta fötter. Fokus. Kroppen är med mig, ökar tempot när jag ber den.  Motvinden drar i håret och i kläderna, men kan inte stoppa mig. I skogen är det alldeles tyst. Bara ljudet av min andhämtning och mina skor som studsar mot grusvägen. Nästan meditativt, problem och oro rinner av mig i takt med att marken susar förbi. Bara en tanke: Jag är snabb, jag är stark. Svetten i pannan, hjärtat bankar hårt, varma muskler. Kroppen och jag är ett, odödliga. Runners high.” /Micke

Stort grattis till er tre, och tack för alla inspirerande små berättelser som lämnades in som bidrag till tävlingen!

Dagens lunch:

Lax, potatis och paprika i ugn, sparris och spenat. En väldigt god lunch!

Jag ska också presentera de vinnande bidragen i tävlingen, men just nu har jag bråttom. Mot gymmet och en timme Afro!

Träningsvärk?

Gissa!

Utvärdering av vecka 53 (v. 33)

Äntligen är jag tillbaka i Stockholm! Det är som om många pusselbitar bara faller på plats av sig själv när jag kommer in i min lägenhet, när väskorna ställs på hallgolvet. Ett lugn och en energi på samma gång.

Jag kommer köra igång med mina vanliga måndagsvägningar nästa måndag, dvs, inte imorgon. Det känns bra. Jag känner mig taggad och inspirerad inför det. Ingen ångest = precis vad jag ville åstadkomma med det här lilla uppehållet från vågen.

Maten har gått helt okej den här veckan, en-portionsregeln har bara glömt bort någon gång. Bilresan upp och ner till Umeå ledde dock till någon trisslott, ajabaja. Men sakta men säkert försvinner tankarna på sött och suget minskar. Bra. Sen är det väl som vanligt, så fort träningen kliver in, kliver suget ut.

Träningen då? ja, i veckan var det bara två träningstillfällen, knappt två timmars träning skrapade jag ihop. Istället för träning har jag dock haft fullt upp med annat, som att måla hus och släpa skräp från gården och annat som har krävt min kropps aktivitet. vardagsmotion är fantastisk.

Och ännu en del i att må bra och sådär, är sömn. Så nu är det slut med sent häng fram tv:n/datorn. I säng i säng! Nästa vecka bjuder på många spännande grejer. Bland annat uppropet till skolan, psykologlinjen, here I come!

(Åh, jag älskar livet!)

Något att bära med sig:

”Many fine things can be made in a day if you don’t always make that day tomorrow”