Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Archive for March 23rd, 2010

Dagens tacksamhet:

  • Jag är tacksam över att klockan bara är halv elva, jag ska sova om två timmar och har två timmar på mig att plugga inför tentan.
  • Jag är tacksam över att mitt pannben vann över motståndet och fick mig att sticka ut och springa. Det är när lutsen är borta, som pannbenet får bevisa vad det går för. Nästa gång går det lättare.
  • Jag är tacksam över att jag försov mig imorse, så att kroppen fick den sömn den tydligen behövde, och ändå kunde gå på föreläsningen, som går en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. Perfekt.
  • Jag är tacksam över att jag idag har klarat av mitt mål för dagen utan större problem. Små trevliga portioner som kroppen blir jättenöjd över!
  • Jag är tacksam över att jag, trots humörsvängningar, känner mig glad och lugn. Det här ÄR ju livet. Nu. Och det är fantastiskt.
  • Jag är tacksam över att jag och mina nära och kära är friska, hela och finns i mitt liv.

Godnatt!

Perfekt middag efter löpning:

Smart tips för att få ögonen mer mätta på mindre, använda assietter! Ser inte tallriken helt överfull utav mat? Jo, men på en vanlig stor tallrik hade portionen förmodligen sett liten ut.

I DID IT! (Såklart)


Såhär glada miner var jag inte bortskämd med under passet. Men för kameran gör man så gott man kan.

Ja, vad ska man säga om den där löpningen? Jag var ju, som ni kanske kunde utröna från mitt förra inlägg, inte särskilt taggad, dessutom började det bli sent, mörkt, kallt och ja, allmänt trist. Positiva tankar? Nä, knappast och jag som veeet hur mycket lite positivt tänkande kan ge? Nåja, man kan inte alltid vara på topp.

2,9 km till stallet. Mocka, mysa och sen 2,9 km hem igen. 10 burpees var femte minut, en trappa som straff för mitt neggiga tänk var planen.

Så blev det också, på pricken. Jag drog på mig den märkligaste löparoutfiten jag kunde hitta (fleecetröja!), alla mina bra kläder var blöta/lite för tunna för kvällens strapatser och mina nya Mizunos.  Vägen till stallet bjuder på mjuka härliga backar. Försiktiga långa sluttningar upp och ner. Första vändan med burpees kändes sådär, hur ska man göra utomhus? Då jag inte har några bra löparhandskar och bara hade fleecehandskar till hands, skyddade de inte händerna särskilt bra mot allt grus som ligger på gångvägarna. Det fick bli händerna på snön och fötterna på gångbanan. Gick helt okej.

Känslan under passet dit var okej. Svettigt och varmt i fleecetröjan, men rätt okej puls. Benen blev dock rätt trötta av alla burpees. Varför är de så hemskt jobbiga?

Tid dit: 24 min
Maxpuls: 185, 91%
Snittpuls: 163, 80%
Kaloriförbrukning: 318

Vägen hem, gick precis lika snabbt/långsamt men jisses vad mycket jobbigare det var och vad stumma benen hann bli av halvtimmen i stallet. När andra hästägare satte sig i varma bilar och åkte hem, kände jag mig dock stolt över att vara så hardcore att jag springer en tisdagkväll. Nåja, hardcore eller inte. Efter varje stopp med burpees hoppade pulsen upp ett snäpp.

Helt plötsligt insåg jag att jag inte hade hittat en trappa att springa i, inte fanns det en enda trappa i närheten heller. Jag insåg att det skulle få bli våra tre trappor upp till lägenheten, som skulle bli den optimala spurten. I vanliga fall brukar jag släpa mig, helt slut, uppför trapporna, den här gången skulle jag vara tvungen att öka. Benen var ganska trötta men precis som jag vet så känns alltid löpning så sjukt mycket bättre när man har det mesta av distansen bakom sig. SÅ pass bra att jag lyckades pressa upp pulsne i 192 när jag maxade uppför trappan. Bra gjort.

Tid hem: 24 min
Maxpuls: 192, 95%
Snittpuls: 175, 86%
Kaloriförbrukning: 359

Burpees: 70 st

Såhär i efterhand känns det grymt!


Jag måste skaffa mer träningskläder för kallt väder samt ett par löparhandskar!

Piska motståndet tillbaka in i hörnet där det hör hemma.

Okej, nu har jag “bestämt mig” för att springa till och från stallet, även om det är det absolut sista jag vill göra just nu. Min löparinställning är allt annat en postiv, kan jag ju bara meddela. Jag vill INTE.

Jag har till och med tänkt “belöna” mig själv med burpees var 5:e minut.Tror ni att det får mig att vilja mer eller mindre? Och eftersom jag är så “grinig” tänker jag även “belöna” mig själv med att hitta minst en ordentlig trappa att kuta uppför.

Usch, säger jag bara. USCH!

Men nej, om jag nu skulle ta och piska motståndet tillbaka in i hörnet där det hör hemma och klä på sig löparstassen.

“Hur ska jag hinna?”

Det här står på min “att göra”-lista för kvällen:

  • Åka till stallet.
  • Träna.
  • Plugga till tentan.

Det här står på min “vill göra”-lista för kvällen

  • Se Mästarnas mästare

Kan inte någon bara se till att jag får ihop den här kvällen, för just nu är jag jättetrött och skulle nog helst sova en timme.

Vad gör människor lyckliga?

På föreläsning kring emotioner pratar min föreläsare om lycka och vad forskningen kommit fram till gör människor lyckliga.

Han säger också att människor överlag är mer lyckliga än olyckliga och att specifika händelser påverkar vår lycka mindre, långvarigt, än vi tror. Exempelvis lottovinster, handikapp och liknande. Undantag är förlust av livspartner och att vara ofrivilligt långtidsarbetslös.

Intressant.
Vad tycker ni?

Målet för den här dagen:

Idag har jag som mål att enbart äta när kroppen behöver mat och sluta äta när kroppen är nöjd. Vitsen med det är att helt enkelt lära mig själv att koppla bort invanda tankemönster kring mat och mitt ätande och låta proffset; kroppen, avgöra vad jag behöver.

Det innebär också att kroppen ska få ett mer planerat intag av föda så den slipper slå på stora trumman när den är vrålhungrig.

Men fokus är framförallt på att äta enbart så mycket som kroppen behöver, inte mer.

Dagens tacksamhet:

Dagens tacksamhet var ett stående inslag på bloggen i höstas. För att inse hur mycket jag har att vara tacksam över tänkte jag införliva den fina traditionen att avsluta dagen med några saker jag varit extra tacksam för idag. Alla som vill, gör idén till er, det är ett fint sätt att avsluta dagen på, att fokusera på att det fina man har.

  • Idag är jag tacksam över att jag har hunnit med flera viktiga saker, men inte känt mig stressad undertiden. Jag gav mig tid att njuta.
  • Jag är tacksam över att jag hela dagen har ätit enligt lagom-mättnad principen. Även om jag velat äta mer, så har jag nöjt mig och insett att kroppen inte ber om mer, det är hjärnan som gör det. Så vill jag leva resten av mitt liv!
  • Jag är tacksam över att när jag kom hem från min ridtur, så hade en vänlig själ mockat min box, den vänliga själen kommer förmodligen hjälpa mig en dag i veckan framöver och då ge mig mer egentid och min häst mer kärlek och gos. Underbart.
  • Jag är tacksam över att jag vågar erkänna att jag ibland känner mig liten och inte stark och perfekt. Att jag ibland känner att jag inte räcker till.
  • jag är tacksam över att jag har sånt fint nätverk av människor runtomkring mig, både familj, nära vänner, min kärlek och alla omtänksamma bloggläsare som peppar, ger mig kärlek och värme och bara finns där, även när jag känner mig halv.
  • Jag är tacksam över att jag är frisk och att kroppen känns pigg och glad.
  • Jag är tacksam för att det nu är helt tyst och stilla här och jag precis ska krypa ner i sängen, där det redan ligger en sjukt snygg man och väntar på mig.

Godnatt!