Your browser (Internet Explorer 6) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Archive for September 29th, 2009

Dagens lunch:

20090929792

9-bitars sushi (jag hann börja äta innan jag fotade, haha, var väldigt hungrig) blev det till luch idag. Gud vad jag älskar sushi. Misosoppa blev det självklart också, men den hann jag inte fota. :D

Dagens träning:

Ja, efter en kärleksförklaring till min PT, så kanske det är rätt och riktigt att berätta vad han utsatte mig för att göra idag.

Med tanke på min fot fick vi köra styrketräning som inte belastade foten. Idag fokuserade vi på överkroppen.
Mina armar gör så ont, jag tror inte jag kommer kunna borsta håret imorgon. Herregud, idag pumpade vi ut allt och lite till ur mina muskler.

Vi körde allt i 3-4 set med 8 reps i alla förutom magen där vi körde upp till 20 reps.

Jag fick utstå armhävningar, bröstpres med hantalr, bicepscurl, bänkpress, crunches med och utan vikt, raka och sneda, smala chins, dips, mage i maskin, latsdrag, hög rodd, axelpress och rygglyft i maskin.

Det hela tog 60 min.
Maxpuls: 165
Medelpuls: 114
Kaloriförbrukning: 314

Sen tyckte min PT att jag skulle testa armcykel, jag kunde jag inte gärna ställa mig och springa, men i armcykeln behöver ju inte foten jobba alls.
20 min höll jag på och det brände i överkroppen efter styrketräningen.
Maxpuls: 127
Medelpuls: 114
kaloriförbrukning: 114

Det var ett roligt pass, roligt och jobbigt, precis så som det ska vara. Det känns så skönt att känna att jag visst kan träna, även om min fot krånglar.

Min underbara PT.

Jag älskar min PT. Fullkomligt älskar.
Han är så förbannat bra, dessutom är han tydlig, hård och har humor.
Jag känner mig helt bekväm med honom, kan vara ärlig med hur det känns, skämta om dallrande överarmar och be om råd runt känsligare frågor. När jag känner mig frustrerad lyssnar han och när jag inte ger allt så får han mig att göra det. Det går inte att smita, det går inte att komma undan, jag har gråtit på pass med honom. Jag har nästan kräkts, jag har blödit, jag har ramlat omkull av utmattning. Men, han har aldrig pressat mig för långt. Jag är med och pressar mig själv lika mycket, ibland kanske mer.
Han vet precis när han ska låta mig ångra alla kaxiga kommentarer och fullkomligt köra slut på mig. Vill han, kan han få mig totalt utpumpad efter en kvart och då ler han glatt och säger “Bara 45 minuter kvar!”
Men han vet också när han bara ska sätta ihop ett roligt pass och inte pusha mig lika hårt. När det är viktigast att jaghar roligt och känner mig stark. Jag skickar alltid sms till honom när jag gjort något fysiskt som jag är stolt över och han ger mig alltid positiv feedback, säger att han är stolt över mig och att jag imponerar på honom. Vi har tränat ihop i 2 år och jag är så glad att det blev just han, av alla på mitt lokala Sats.

Jag älskar karln!

Styrketräning på schemat.

Styrketräna kan jag ju faktiskt göra, även om jag har ont i foten.
Min PT hade tid för mig idag så då slår vi två flugor i en smäll. Jag tror nog att han kan komma på övningar som kommer ge mig fruktansvärd träningsvärk även om jag inte kan använda foten.
Eller, jag tror inte, jag är helt övertygad. :D